Middle eastern pastries

Varannan vecka har vi fonetik måndag till fredag. Varannan vecka får jag alltså gå förbi det här bageriet i mellanöstern stil. Varannan vecka har jag svårt att hålla en nyttig livsstil. Jag har trots allt mina rötter i sötmans och sirapens region. Den här gången fick jag med mig några medbrottslingar i form av klasskamrater och pojkvännens klasskamrat. Max var girig och valde den största bakelsen: Beignet Sucre. Jag tror att gatan är Rue Saint Severin, men är inte säker. Antingen den eller en parallellgata.

Visst förstår ni mig?

English: Every other week I have phonetics from Monday to Friday. Every other week I have to pass this middle eastern bakery. Every other week I have difficulties to maintain a healthy lifestyle. After all I have my roots in the regions of sweetness and the sirop. This time I got some accomplices with me, two classmates and the classmate of my boyfriend. Max himself was greedy and took the largest pastry he could find: Beignet Sucre. I think the street is Rue Saint Severin but I am not sure. Either this one, or one parallell.

Baguette-debut

Igår åt jag förresten min första fyllda baguette i Paris. Låter mycket märkligt att jag inte köpt det innan, jag vet. Men oftast har jag lockats mer av quiche och crêpes. Så igår var det debut och jag valde en Baguette Parisien som innehöll skinka, ost, saltgurka och ägg bland annat. Helt okej.

English: Yesterday I had my first baguette with filling here in Paris. Sounds strange that I haven't bought it before, I know. But I am often more intrigued to have a quiche or a crêpes at these places. So yesterday was my debut and I took a Baguette Parisien with ham, cheese, pickles and egg. It was alright.

Marché Dauphine

Idag var det lördag vilket innebär marknad här i Paris. Jag har aldrig tidigare varit på Marché Dauphine så vi begav oss dit. Den är gömd vid marknaderna i Porte Clignancourt vilket jag varit på innan. Men första biten är främst nya prylar. I Dauphine är det second hand som gäller, och det vet ju alla vid det här laget att jag är lite svag för. För att ta sig hit får man alltså åka till Porte Clignancourt och gå västerut förbi alla stånd med nya prylar och sedan höger för att komma in i en inomhusmarknad. Här är himmelriket. Bilderna får tala för sig själva. Förresten, om ni ser en liten försynt kvinna i slöja springa runt med termos, se till att haffa henne. Hon säljer en kopp söt myntate till marknadsförsäljarna för en euro. Så vanligtvis inte till kunder men om man ber snällt så...

English: Today was Saturday which means market here in Paris. I have earlier not been to Marché Dauphine so today was the day. It hidden amongst the markets in Porte Clignancourt which I have been to earlier though. But the first part of this market consists mainly of new objects. Marché Dauphine on the other hand is all about second hand, which you all by now know that I am very much in addicted to. To get here you take the metro to Porte Clignancourt as usual and then after passing under the bridge you go left left and then after a while to the right and there you meet the vintage heaven. It is all inside this green building with a glass ceiling. I let the pictures speak for themselves. By the way if you spot a small shy woman in a head scarf running around with a thermos, be sure to stop her for a sweet mint tea. She only sells this to the salesmen at the market but if you ask nicely you can have a cup for 1€.

Graffiti.

Colourful beads.

Feathers, ribbons and buttons.

Buttons and other small things.

Vintage glasses in all different kinds of colour and shape.

Fashion drawings.

Postcards.

Max stopped to watch the old Rolex watches.

Wall paintings everywhere.

The silent and peaceful passages. From each booth there was this calm soft piano music or something from the twenties. A harmonic stroll compared to other market places.

Wall paintings.

Old fashion drawings.

Big old posters.

Vintage clothing.

Army clothes for the ones who wants to follow the latest fashion.

The only thing I bought vintage was this skull ring.

I also bought these shoes which I so much long to wear when it is warmer.

Both me and Max bought silver bracelets, don't we look great together now?

Best Indian food in Paris

Gå till Café Bahrath om ni vill äta Paris godaste indiska mat. Det var sannerligen det godaste indiska som jag ätit, utan tvekan och med hästlängder. Det var länge sedan som mina smaklökar fått känna sådana underbara smaker. Jag hyllade indierna tusen gånger inombords för deras existens och excellenta kokkonst. Både jag och Max fick oss en liten chock över hur gott det var och tuggade långsamt samtidigt som vi bara stirrade på varandra. Som grädde på moset var det dessutom löjligt låga priser. Förrätterna låg till exempel runt 3€ och var lika matiga och fylliga som en huvudrätt. Allting var så perfekt kryddat och tillagat. Jag kommer definitivt göra det här till ett stammisställe. Ett bevis på att allting stod rätt till var väl också att vi var tillsammans med ett annat par de enda som inte var indiska. Cafe Bahrath ligger i de indiska kvarteren i Paris på 67 Rue Louis Blanc, 10arr.

Posing outside the restaurant.

Vi drack Lassi till. Min var med banan/kokos och Max tog en sedvanlig Mango. Ett måste på indisk restaurang!

Förrätterna. Ja FÖRrätterna. Jag lät servitören välja mina rätter. Det visade sig att dem var vinnarna konstaterade både jag och mitt sällskap. Förrätten var en tandoorikyckling som var riktig tandoori och huvudrätten hette Kottou Parotta. Den såg inte mycket ut för världen, men jösses. Jösses. Den måste ni testa. Säg att ni vill ha den pikant så får ni en fantastiskt delikat sås till. Max åt Baji Crevettes till förrätt, räkor friterade i curry. Till huvudrätt valde han en traditionell Briyani med lamm. En favorit bland många av våra indiska bordsgrannar.

English: Above is the entrés. Yupp, ENTRÈS. They were huge as you can see. I let the waiter decide my meal and it seemed to have been a good choice since my dishes were the winners. My first course was a tandoori chicken, and what a tandoori it was! My main dish was called Kottou Parotta and was an orgasmic experience. It didn't look that good but gosh. Gosh. You have to try it. Also if you tell the waiter you want it spicy he will bring you this delicious sause. Max had the Baji Crevettes which was fried shrimps in curry. As a main course he had a traditional Briyani with lamb. A favourite amongst the Indian guests, we noticed.

Den pikanta såsen med äggen var superb!

Priserna på förrätter och bröd.

Vi var så mätta och jag tackade gudarna att jag inte hade beställt en trerätters (11.90€ kostade den dyraste) men Max var helt förtvivlad. En efterrätt väntade honom. Men eftersom restaurangen även har take away kunde vi med att fråga om en doggy bag!

Efteråt var vi så inspirerade så vi traskade iväg till närmsta indiska matbutik och köpte på oss lite godsaker.

English: Go to Café Bahrath if you want to eat the most delicious Indian food in Paris. It was indeed the best Indian food I ever had, no doubt about that at all. I was long time ago I had this taste sensation and secretely I praises the Indians for their existens and their excellent cooking. Both me and Max got a chock when we first tasted it and we stared at each other and chewed very slowly to see if it really was true what we were tasting. Notonly was the food great but the prices were ridiculously low where an entré was about 3€ and almost as big as a main course. Everything was well done with great spices and I will definitely make this place as a regular. We weren't the only ones who liked the place since it was crowded with natives, we and another couple were the only 'foreigners' there, good review. Café Bahrath is in the Indian quarters in Paris on 67 Rue Louis Blanc, 10arr.

Easter in Paris

Glad Påsk allihopa från ett molningt Paris! Här firas också påsken och jag har därmed ledigt i hela tre dagar vilket känns helt fantastiskt. Några fler som går på moln över den här lilla ledigheten? Vad anbelangar påsken så är det mycket mer choklad här i Paris, jag har illustrerat det med några foton. Jag har inte varit på någon påskmiddag här, det är trots allt en familjetradition precis som i Sverige. Bortsett från det samt den religiösa biten vilket är katolism, så kan jag urskilja skillnader i butikerna:

Sverige: Kycklingar, fjädrar godis och gult gult! Våra ägg har kläckts och blivit små gula dunbollar och vi fyller oätbara äggformar med massa gele- och chokladgodisar och karameller. De gula dunbollarna till kyckling har ganska stor plats under påsken och vi plockar påskris som vi pryder med färgglada fjädrar.

Frankrike: All fokus här är på choklad. Äggformarna är helt i choklad och i vissa fall fyllda med praliner. Det är mycket fokus på ägg men även kaniner, tuppar, möss, igelkottar och andra mindre djur. Det satsas stort på att baka innovativa figurer i alla möjliga storlekar och med en delikat choklad. Jag har haft svårt att hitta påskägg i fransk choklad som inte kostar skjortan. Det som finns som alternativ är importerat, som exempelvis stora Kinderegg. Vilket inte alls lockar. Istället för påskris så är det mycket blommor som gäller och oftast gula och vita.

Någon som vet om fler skillnader? Vad äter man här?

Jämför äggen med kvinnan i bakgrunden.

Chokladägg i form av päron.

Igelkottar som mumsar på kläckta chokladägg.

Ytterligare ett enormt chokladägg.

Riktiga ägg fyllda med choklad.

En för mig vanligare syn.

Jag gick först till Ladurée för att köpa något gott till pojkvännen men då kön var oändlig (hur kan man köpa påskägg för hundratals kronor?) så sprang jag iväg till Pascal Caffet på samma gata men med betydligt färre gäster.

Jag kom ut med lite lyxchoklad i form av hjärtan med smakerna bergamott, champagne och karamell. Ett hett tips alltså om Ladurée känns för crowded samt ett ställe som på vissa sätt kan kännas lyxigare då det inte är lika mycket folk och turister. Herr Caffet utsågs förra året till bästa chokladbakaren i Frankrike och har vunnit en massa tävlingar runt om i världen för sin choklad, bland annat som världsmästare inom choklad! Pascal Caffet finns i flera länder men i mina kvarter hittar du den på 40 Rue Jacob, 6arr.

English: Happy Easter from a cloudy Paris! The Easter is celebrated also here so my weekend is extended to three days which feels fantastic. Anyone else who is incredibly happy for this small vacation? Concerning the Easter here it is more chocolate here in Paris, I have some pictures to prove that. I haven't been to Eastern lunch/dinner here, after all it is a family tradition here as in Sweden. Apart from that and the religious aspect which is catolism, then I can see some differencies in the boutiques:

Sweden: Chickens, feathers, candy and yellow yellow! Our eggs have hatched and become in to small and yellow fluff balls and we fill egg shaped forms with a lot of candy, sweets and chocolate. The yellow fluff balls also known as chickens have a big role during our Easter and we also collect small branches which we decorate with colourfull feathers.

France: The focus is on chocolate. The egg forms are totally made in chocolate and in some cases filled with praline. A lot of focus on egg but also rabbits, roosters, mice, hedgehogs and other smaller animals. The bakeries and 'Chocolateries' invest a lot in innovative figures in all sizes in delicate chocolate. I had troubles finding an egg in French chocolate that costs too much. The alternative is the imported chocolate such as Kinderegg. Which doesn't tempt me at all. Instead of 'påskris' (small branches decorated with feathers) the Parisians instead have a lot of flowers in yellow and white.

Anyone who knows more differencies? What do one eat here?

Anyway, I went to Ladurée first to buy something for the boyfriend of mine but the queue was never ending so instead I went to Pascal Caffet on the same street but with less people. I came out with some luxurious pralines with the flavours bergamotte, champagne and caramell. A hot spot if Ladurée is too crowded, and a place that really feels luxurious considering the smaller crowd and less tourists. Mr Caffet was nominated as the best chocolate baker in France last year and he has won a lot of competitions around the world for his chocolate, including the Chocolate World Championship! Pascal Caffet has boutiques in several countries but in my neighbourhood you can find it on 40 Rue Jacob, 6arr.

Clueless i Paris

Ibland, då och då, går det verkligen upp för mig vilken utlänning jag är i Paris. Som när det tog mig cirka en månad innan jag förstod att en av mina vänner här var någon form av kändis. Vi har varandra på Facebook och jag undrade lite naivt över hur någon kunde ha nästan 5000 vänner på sin lista. När hon bjöd mig på en röda mattangala i London och bad mig packa ner mitt snyggaste fodral och mina högsta klackar så förstod jag fortfarande inte. Jag var fortfarande helt clueless när hon skickade sms till mig om att följa henne när hon var på tv. Men någonstans därefter började jag tänka att det måste finnas något jag missat här.

Jag visste att hon var journalist och eventvärd för galor och stora fester här, men fortfarande stod jag clueless. Så jag ber henne skicka länkar till det som jag missade på tv. Då fick jag svar på gåtorna. Alicia är med i en tv-sänd casting om att bli Frankrikes nya ansikte i tv och hon är bland finalisterna. Jag skickade snabbt ett mail till henne och gratulerade, något för sent kan tyckas men hon skrattade bara åt det hela. Hon gör en superbra prestation och är redan en vinnare. Om hon inte vinner tävlingen är jag ändå säker på hennes storhet, för hon har en hejdundrans personlighet. Nu har jag ett nytt sätt att lära mig franska på: att kolla in min kompis på tv, hur bra är inte det? Kolla in henne HÄR.

A stunning Alicia in a white dress.

English: Sometimes, now and then, I realise what a foreigner I am in Paris. Like when it took me about a month or so before I realised that one of my friends here is some kind of celebrity. We have eachother on Facebook and I was wondering naively how someone can have about 5000 friends on her list. When she invited me to a red carpet gala in London and told me to bring my hottest dress and my highest heels, I still didn't understand. I was still totally clueless when she sent me sms about watchin her on the Tv. But somewhere there after I started to think that there is something here that I am not seeing.

I knew she was a journalist and hostess for galas and big parties here, but still I was clueless. So I ask her to send me the links of whatever it was I missed out on the Tv. There my questions got an answer. Alicia is participing in a casting about being the new face on French television and she is one of the finalist. Quickly I sent her an e-mail to congratulate her, a bit too late one might think but she only laughed at it. She is doing a great job on the show and is already a winner. If she doesn't win the competion I am still sure of her greatness, cause she has an amazing personality. Now I have a new way to learn French; watching my friend on Tv, how good is that? Watch her HERE.

Motion i vårens Paris

Våren har kommit till Paris och med den värmen och lite bättre väder. Då vi känner att vi har lite problem med att få motion här så har vi börjat cykla. För mig är det nytt och i början var jag livrädd men allt eftersom jag lär mig att hitta så har det börjat bli riktigt trevligt!

Som ni säkert förstår så var det här det perfekta omkörningsstället, övergångsställe, mycket trafik osv.



Så jag accelererade...



Så här glad blev någon av att bli omkörd!



Och här är ghostrider.

English: Spring has come to Paris and with it better weather. We sometimes feel that we have a hard time getting excercise here so we have started to take the bicycle. For me it's new and in the beginning it was rather scary. But as I learn my way around it's actually a pretty pleasant experience! The pictures demonstrates how a ghostrider does a extraordinary passing of another cyclist in the streets of Paris.

/Max

Tom Ford- 'A Single Man'

En av filmerna jag såg under Le Printemps du Cinema var 'A Single Man' som är regisserad av modegurun Tom Ford. Herrn är numera känd för att vara den som fick den avdankade modeföretaget Gucci på fötter igen när det gick som sämst. Han jobbade på företaget i 14 år varav 10 av dem som chefsdesigner. När han sedan lämnade företaget så hade han lyckats få det att bli en kassako. Från ett 'gubbigt' företag till det hetaste, coolaste inom mode. Han skapade ramaskri då hans metoder ibland ansågs gå över gränsen för hur mycket det var att okej att exploatera sex och nakenheten. Han lyckades med sitt uppdrag i alla fall. Efter Gucci valde han att designa under eget namn vilket även det gick bra. Men så ville han påbörja en ny karriär. I Hollywood. Ja många var ögonbrynen som höjdes, har han fått storhetsvansinne? Men så kom resultatet. En film regisserad av herrn själv. Jag tackar gudarna för hans omvändning. Han är fortfarande bäst.

Filmen är ett konstverk, spring och se den!

Tom Ford, the designer turned movie director.

English: One of the movies I saw during Le Printemps du Cinema was 'A Single Man' directed by the fashion guru Tom Ford. The man is famous for dusted of the tired and nearly bankrupted company called Gucci and turned it into a cash cow. He left the company after fourteen years which of whom he was the creative director for ten of them. So from being a boring, old brand it now had turned in to the hottest and coolest in the fashion industry. He created a buzz and lots of discussions since his methods sometimes was considered to pass the fine line of how much it is okay to use sex and nudity. But he succeeded with his assignment. After Gucci he chose to design for his own with his own name as a brand. But all the sudden he wanted to start a new career. In Hollywood. Hmm. Many was wondering; has he become delusional? Then the result came. A movie he had directed. I am grateful for his decision. He is still the best.

The movie is a piece of art, go and see it!