Yakiniku med färdigsallad

Nu blire middag! Grönsallad med tomater, mozzarella och yakiniku. Enkelt och supergott. Vi har blivit så frankrikeriserade. Inte Yakinikun så klart, utan salladen. Tidigare, i Sverige, brukade jag fnysa åt påsarna med färdighackad sallad. Vem köper något sådant egentligen? undrade jag. Efter några månader i Paris blev svaret: Jag själv. Det är sällan jag ser någon här faktiskt köpa ett salladshuvud. Det finns så många olika påsar med olika sorters sallad och i olika storlekar och prisklasser. Latheten slår till när dagarna känns för korta. Så jag skulle vilja säga att jag rekommenderar de här påsarna. Samtidigt som jag ändå inte vill säga att jag rekommenderar dem då jag inte har så mycket kunskap om ämnet och gissar att det kanske inte är så miljövänligt. Påsarna i sig till att börja med. Hur som haver, då det här är inte är en matblogg, inte heller en Japanblogg, så överlåter jag receptet till Yakiniku till er att finna i det vida världsnätet. Bon Appetit!

English: Dinner time! Green salad with tomatoes, mozzarella and yakiniku. Simple and delicious. I have become such a francophone here. Not the Yakiniku, of course, but the salad. Earlier, in Sweden, I questioned those who would ever buy a ready-to-serve bags of salad, chopped and washed. After a few months in Paris the answer was: Me, myself, I. It's not often that I have seen anyone here actually buy a whole piece of lettuce or other salad. There are so many different kinds of salad bags, in different sizes and price ranges. The lazyness is showing its consequences when the days feel too short. So I would love to say I recommened these bags. At the same time I don't want to recommened them since I don't have much knowledge about the subject but guess that it's not environmental friendly. The bag itself to begin with. However, since this is neither a food blog nor a Japan blog, I let you guys find the recipe for Yakiniku yourselves on the world wide web. Bon Appetit!

Baguette-debut

Igår åt jag förresten min första fyllda baguette i Paris. Låter mycket märkligt att jag inte köpt det innan, jag vet. Men oftast har jag lockats mer av quiche och crêpes. Så igår var det debut och jag valde en Baguette Parisien som innehöll skinka, ost, saltgurka och ägg bland annat. Helt okej.

English: Yesterday I had my first baguette with filling here in Paris. Sounds strange that I haven't bought it before, I know. But I am often more intrigued to have a quiche or a crêpes at these places. So yesterday was my debut and I took a Baguette Parisien with ham, cheese, pickles and egg. It was alright.

Lyxiga vardagslivet

Middagen idag bestod av färdigköpt fisksoppa som var superb. Till det bidde det crab sticks, rädisor, paprika och ost. Sista dropparna av rosévinet till.

Till efterrätt då? Årets första jordgubbar hörrni! Ja jag vet, det är för tidigt och ja jag vet de kommer inte vara söta och goda tänker ni. Men det var dem visst! Både söta och goda och billiga dessutom. En stor ask för 1.49€. Det ni! Till dem supergoda, söta och billiga jordisarna knaprade vi lite mörk choklad. Jag har anammat det lyxiga vardagslivet som fransmännen lever. (Okej bortsett från min dagliga besök på 'bamba')

English: For dinner we had bought a superb fish soup. With that we had crab sticks, radish, paprika and cheese and the last drops from the rosé wine we opened a couple of days ago.

As for dessert? The first strawberries for the year you guys! Yes I know, it's to early and yes I know they will neither sweet nor tasty you think. But they were! Both sweet and tasty and cheap for that manner! A big box for 1.49€. Huh what do you say about that? To the super delicious, sweet and cheap strawberries we had som dark chocolat. I have embrace the luxurious everyday life whom the French always seem to live. (Besides me visiting the Resto-U everyday.)

Kvällsmat

Efter morgonens frosseri blev det en lättare middag. Soppa på vattenkrasse med en tallrik av korvar och ost.

English: After a heavy brunch the dinner had to be a bit lighter. Soup with an assortiment of sausages and cheese.

Kvällens middag

Kvällens middag. Lite torrare och lite dyrare än hemma. Dubbelt så dyrt för att vara exakt. Precis som allt annat här.

English: Todays dinner. A bit dryer and a bit more expensive than in Sweden. Double the price to be more exakt. Like everything else here.

Yakiniku á la Max

När Nici kom över för att samplugga häromdagen lagade min kära pojkvän en av mina favoriträtter till oss; Yakiniku. Mumsigt va?

English: When Nici came over the other day for co-studying my great room mate a.k.a b-friend cooked one of my favourite dishes; Yakiniku. Delicious right?

Le Pick-Clops

Jag insåg precis att jag hade hunnit med en del mysiga ställen i helgen. Har inte hunnit berätta för er om alla än. Det har med bloggning tar sannerligen mer tid än jag trodde, den som har blogg vet. Gick igenom helgens bilder och fann den här; enda bilden från Le Pick-Clops. Just det! Där var jag med Nici och fikade i söndags. Ett charmigt och kitschigt ställe med 50-tals inredning, ligger på 16 Rue Vieille du Temple i Marais.

Vad du än beställer få du en liten skål med popcorn till och maten såg riktigt god ut när vi sneglade på bordsgrannarnas tallrikar. Gästerna var det alternativa Marais-borna och stämningen var avslappnad och glad.

English: Just realised I managed to visit a bunch of nice places this last weekend. Haven't told you about it all yet. This blogging thing takes more time than I thought, if you have a blog yourself you probably know what I mean. Searched through the pictures of the weekend and found this one; the only picture from Le Pick-Clops. Ah right! I was there with Nici for a tea on sunday. The place is charmy and kitschy with a 50s style, on 16 Rue Vieille du Temple in Marais.

You get a bowl of popcorn along with everything you order and the food, judging the plates of our neighbours, looked nice. The guests included the alternative inhabitants of Marais and the atmosphere was relaxed and happy.

Frukost

Gårdagens springa-till-skolan-med-en-bulle-i-handen-så-snabbt-du-kan-frukost blev varsin Pain Raisin från PAULs, som vi upptäckte finns en av på vår gata. Det är mycket vi har att upptäcka på gatan verkar det som, lång som den är.

English: Yesterdays run-to-school-with-bun-in-your-hand-as-fast-as-you-can-breakfast was one Pain Raisin each from PAULs, that we discovered is on our street too. There are yet many places to explore on our street it seems, long as it is.

Resto-U

I kön.

Resto-U igen. Vår älskade studentrestaurang som låter mig få i mig lite vitaminer och proteiner för runt 3€. C'est super! Ännu mer super att det ligger några gator bort. Någon sa igår att jag borde få pengar för all reklam jag gör för dem. Det finns inte en kotte i Paris som jag inte berättat det här för. Idag åt jag fisk med haricot verts och en sallad på rödbetor och morötter och till efterrätt bidde det en jordgubbsyoghurt. Hur nyttigt som helst. Varför finns det inte något sånt här i Sverige? En affärsidé you guys.

English: Our daily routine in Paris is to go to Resto-U. The 'Restaurant Universitaire'. We get vitamines and proteines everyday now, for only about 3€. For that amount today, I had fish and green beans, a salad of carrot and beetroot and finally as dessert a strawberry yoghurt. C'est super!

Le Pain Quotidien

Jag var och testade bageriet/caféet Le Pain Quotidien här om dagen, efter att ha hört att den skulle vara bra från olika håll. Stället grundades från början av belgaren Alain Coumont som inte hittade det 'rätta' brödet för sin restaurang. Så han öppnade ett bageri där han satsade på att baka såsom hans mormor en gång bakat och med ekologiska ingredienser så långt det gick. Le Pain Quotidien betyder 'det dagliga brödet' men på grund av den stora populariteten började belgaren göra även sallader och soppor som man kunde äta med brödet. Stället blev snabbt populärt och expanderade till resten av Europa, Mellanöstern och även till andra sidan Atlanten. Och så även, bra nog, i min nuvarande hemstad då, Paris!

Jag och Max är båda två väldigt svaga för kombinationen ansjovis och kapris. Så tråkigt nog, för första gången, beställde jag och Max in samma sak. Till det drack vi vinbärsjuice och päronjuice, krassliga som vi båda var.

Man fick betala sin mat vid kassan i bageriet, konstigt nog.

Det fanns stora runda träbord där man kunde sitta och samtala med de andra gästerna medan man mumsade i sig maten.

Det gick även bra att köpa med sig ekologiska produkter hem. Gottiga marmelader till brödet till exempel.

Vi tyckte båda att våra mackor var goda och stämningen var varm och mysig. Så det var ett plus. Men det var jäkligt bittert att behöva sitta och tävla med de andra gästerna om kyparens uppmärksamhet konstant. En kypare som för övrigt glömde ge oss det vatten som vi bad om tre gånger... Dessutom var det irriterande att jag och Max fick flytta in oss ett steg för att ge plats åt andra gäster. Vi hade satt oss rätt under värmelamporna (vi satt utomhus) eftersom vi båda var sjuka och kalla och det inte fanns platser inomhus. Men så kom ett sällskap på fyra och de ville, så klart, sätta ihop två bord, varav ett av dem var vårat. Inget konstigt med det egentligen, men extra känsligt när man är lite svag i kroppen som vi var. Så för en trivsam upplevelse på ett i övrigt mysigt café/bageri så ska nog de populära tiderna som frukost, brunch och lunch undvikas. Då kan man nog slippa de där små frustrationsmomenten. Glöm inte heller att ni betalar i kassan där inne, så slipper ni vänta på en kypare i evighet för att sedan bli hänvisad någon annanstans och vänta igen.

Det finns fyra olika i Paris, vi var på den i 8e arrondissementet, 18 Place Marché Saint Honoré. Kika på hemsidan för mer information: http://www.lepainquotidien.com/

English: Le Pain Quotidien means 'the Daily Bread' and is founded by the belger Alain Coumont. It is a combined café and bakery that offers soup, salades, pastries and bread that are made with organic ingredients. We liked the place and the food. But if you want to avoid frustration, then visit the place when it is not crowded. It tends to be crowded often though since it is a popular place. There are four places in Paris and we were at the one on 18 Place Marché Saint Honoré. Visit the website for more information: http://www.lepainquotidien.com/.

Chez Solli

Solli bjöd över mig hem till sig igår för ett litet knytkalas. Egentligen skulle Max ha följt med också men han har tvyärr blivit sjuker så kvällen för honom fick spenderas i sängen med aspirin och strepsil som sällskap.

Solli bor på Boulevard Saint Germain som är en tvärgata till vår, så det tar bara fem minuter att traska över. Jag tog med en flaska vin, soppa, grissini och Cantal-ost och hon bjöd på en god sallad och efterrätt bestående av ugnsbakade äpplen med kanel och socker. Superbt!

Det visade sig dock att Solli inte hade någon vinöppnare så vi fick knacka på hos grannen och fråga efter en. En chic ung kvinna med stor lägenhet som öppnade för oss i sina klackar och sa en lång lång mening på franska som varken jag eller Solli riktigt förstod.

English: I went over to Sollis for a dinner yesterday. I brought soup, grissini, Cantal cheese and white wine and she made a delicious salad and as dessert she had made baked apples with cinnamon and sugar.

Crous

Sedan skolan började har jag och Max ätit lunch på studentrestaurangerna i staden. Vi går i skolan 10-12 båda två och efteråt skyndar vi oss till någon 'bamba' så vi hinner i tid innan kön blir alldeles för lång och tröttsam. Maten brukar aldrig kosta mer än 3.50€ och då får man en huvudrätt med en sallad och efterrätt till. Egentligen kan man fritt välja vad man vill ha, måste nödvändigtvis till exempel inte ha en sallad till. Huvudsaken är att man plockar till sig minst 6 poäng och då är huvudrätten mellan 3-4 poäng. Och det finns mycket att välja på! Ska se om jag kan få till ett kort på det nästa gång.

Det går oftast att välja på tre-fyra rätter och då finns det många gånger pizza, pommes frites eller andra onyttigheter. Så det är svårt att hålla sig till de hälsosamma produkterna och lockelsen är väldigt stor att bara strunta i grönsakerna, frukten eller salladen och istället ta nuggets med ketchup och pommes frites med bröd och ost till förrätt och en stor tårtbit till efterrätt. Max och jag känner oss alltid väldigt vuxna i våra val när vi jämför med de andra vid borden. Vi är minst sagt i minoritet när vi äter våra rätter.

En snabb blick åt sidan visar högar med pommes frites, chokladpudding och coca-colaburkar.

För er som bor i Paris och är sugna på att äta er mätta för ett litet pris så finns det en hemsida till dessa restauranger: www.crous-paris.fr. Det finns flera olika i stan och enda kravet är att man är student. Dock skiljer sig kvaliteten avsevärt mellan de olika platserna.

English: For poor students such as me and Max, Crous is invaluable. It's cheap and often very good food. You can have a salad, a fruit and a main course for less than 3.5€. Although it is often hard to not choose the unhealthy food such as the french fries and the chocolate puddings. Just look at the other plates on our table. Crous has restaurants all over Paris and the quality varies. Check out their website for more information: www.crous-paris.fr.

Vernissage och fläsk

Vernissagen vi var på minns jag knappt vad den handlade om. Vi var mest upptagna med att sippa gratisvin och snacka strunt och spana in alla snygga människor. Jag kände mig väldigt 'normal' i min klädstil jämfört med alla som var där. Cylinderhattar, leopardmönstrat, platåskor, målade läppar, gula byxor och trasiga tröjor. Väldigt eklektisk och alternativa stilar. En manlig artist höll en performance där han hade spelat in en video som han sjöng till och folk satt på golvet och klappade händer och visslade var gång han gick i gång så att dammet yrde kring honom. 

Efter showen och vernissagen som låg på rue Quincampoix, en bakgata till Centre Pompidou, tog Alaina med oss till ett närliggande brasserie där jag såg att Plat du Jour (dagens rätt) gick loss på runt 6€. Billigare får man leta efter i den här staden. Så jag beställde in två rejäla fläskkotletter med ärtor och till det delade vi på en flaska vitt vin. Supergott och härligt att brasserier alltid har öppet så länge. Det var länge sedan jag kände mig så där tungmätt.

English: I was at an art opening together with my friend Alaina from New York and my new found friend Solli from Sweden. All the guests looked so cool that I forgot to watch the art. After wards we went to a very French brasserie where I ordered two porc chops with green peas for about 6€. Yummie! I rarely eat meat here so I got really full.

Auchan

I torsdags drog vi till La Defense så Max kunde pricka av även det här från listan. Vi gick uppför några trappor och in i en byggnad som det stod 'Le Dome' på. Alla byggnader här har namn serrni. Där inne möttes vi av en stor shopping mall. Men butikerna lockade inte istället drogs stegen mot Auchan. En enorm matvarubutik visade sig. Med enorm sortiment och löjligt låga priser. Himmelriket. Låt gå för att hederliga Ed är billigt och nära men jag åker gärna längre om jag kommer ha så så mycket mer att välja på. Något ni inte visste om mig är att jag älskar matvarubutiker. Om jag i förväg inte har bett snällt till Max att få kolla även den hyllan och den avdelningen och den disken så börjar vi lätt gnabbas för att han tycker jag är långsam och 'måste inte titta på ALLT'. Men här var han lika såld. Vi som äter nudlar i mängder och variationer var helt klart imponerade av nudelavdelningen. Vi insåg även att vi kanske kan köpa kött här. Något jag aldrig gjort sedan jag kom till Paris. Så nu ska vi bara äta upp allt vi har hemma och sen ska det fyllas på med gottigheter! 

Hur mycket fisk som helst att välja på. Inklusive den här långa saken.

Kaffe så långt ögat når.

Max var på jakt efter godisavdelningen. Den hittade han för den var inte svår att missa den heller.

Där fann han mitt favoritgodis i megapack.

Men jag var fäst vid en rosa och glittrig barbiemugg med sura godisar och snurrsugrör på.

 

Efter mycket beslutsångest i den megastora bakelseavdelningen kom vi ut med äppelmunkar i sexpack och två stycken Choux Parisien.

Som avnjöts intill Grand Arche.

Litchi till Ponyo

När vi väl var hemma efter våra lyxiga besök så bestämde vi oss för att se på film. Till filmen blev det en burk med konserverad litchi, det räckte med lyx för en dag! Filmen vi såg var Ponyo av Miyazaki. Den var mer riktad mot enbart barn, än hans tidigare filmer. Men den rekommenderas varmt ändå då sagan var übersöt och karaktärerna verkligen välgjorda i minspel och repliker. Dessutom är filmen gjord i akvarell, vilket jag saknat efter år av datoranimeringar. Så se den!

Dumplings

Ganska gott med billigt hemlagat när det bjuds på dumplings. Eller bjuds och bjuds. 

Ouef

Väldigt ointressant ja. Men måste bara visa det här frukostägget som bestämt sig för att bli en kyckling mot alla odds.

Ost, baguette och vin.

Gårdagens middag. Varför är baguette med ost, fördelaktigen en brie eller camembert, och lite vin till så himla gott?

Attention!

Vad ni än gör när ni är i Paris, köp för guds skull inte den här blaskan till... öl?

Något mer ogreppbart har jag inte druckit innan. Utan att nämna några namn så köptes den här drycken när ett gäng partyglada var nere i närköpet för att köpa på sig lite virke inför kvällen. De tog det som var billigast, klappade sig själva på axeln och såg framemot att testa något nytt och något franskt. Ack så fel det blev då när de väl hemma i lägenheten skojade och tjoade och skålade och tog varsin stor kall klunk. Efter två sekunders tystnad började de svära i mun på varandra. Nej, det var inte så gott helt enkelt. Tur att de hade humorn i behåll.

Panaché: 1% alkohol och en blandning utav cider och öl. Odefinierbart helt enkelt och en smak jag märkte att man 'glömde' bort. För efter maten idag var jag väldigt väldigt törstig och smög iväg till kylskåpet för att dricka vad jag trodde skulle vara någon form av läsk. Tji fick jag. Igen. 

Grill House

Förresten, vet ni vad det första jag gjorde när jag landade i Göteborg i julas förresten? (Bortsett från att på Landvetters toalett tvätta bort en liter rödvin som hade runnit ut i hela min resväska) Jag bad Max att köra oss till Grill House vid Valand för att käka en stooor kebabtallrik med ris. Det ni! Lyckligtvis hade Max inget emot det heller.