Zero Zero, Pop-In och Panic Room.

Förra helgen, efter middagen på Chez Marianne gick vi till Zero Zero. Det är en 70-tals inspirerad bar med tapeter från årtiondet och stickers och småplanscher från golv till tak. Här spelas electro och hiphop och folk är mest höga på något för mig okänt och drinkarna går loss på 2€. Gästerna är musiker, konstnärer, modeller och filmskapare som sippar på husets drink Zero Zero, vad annars? Utrymmet är så litet så risken för en klaustrofobiattack inte är långt borta, men är det hippt så är det. Zero Zero ligger på 89 Rue Amelot i 11arr. På samma gata finnes även populära Pop-In och Panic Room. Hit går man för trevliga samtal med de alternativa parisarna, med risk för en annan ung svensk i mängden.

Här har ni nästan hela taket, så litet är det.

English: Last weekend after the dinner at Chez Marianne we headed to Zero Zero. It is a 7o's inspired bar with wallpapers from this decade and stickers and posters all over the place. Here they play electro and hip hop and people are mainly high on something for me unknown and the drinks starts at 2€. The clientel includes musicians, artists, models and movie makers that order the house drink called Zero Zero, what else? The space is so small that the risk of having a claustrofobic attack isn't too small, but being a hip place so. Zero Zero is in 89 Rue Amelot in 11arr. On the same street you also find the popular Pop-In and Panic Room. Here you go to have a nice chat with the alternative Parisians, with risk of bumping into some young Swedes at the same time. The pictire above shows basically the whole ceiling. Yes, it's that small.

15/15 or World Place

Ikväll skulle jag gått på klubb med några vänner. Vi skulle till 15/15 på Rue Marbeuf som är nytt men som hetat World Place innan och ägts av Johnny Depp, Sean Penn och John Malkovich. Det är ett populärt ställe men min kompis satte oss på listan så det var i princip bara att gå dit, raka vägen in och skaka rumpa. Men tjejkompisarna kunde inte följa med så kanske var det lika bra det, att jag stannade hemma för att uppdatera bloggen lite. Någon som varit där och har någon åsikt om stället?

English: Tonight I was supposed to go out clubbing with some friends. We were going to 15/15 on Rue Marbeuf which is new but used to be called World Place and owned by Johnny Depp, Sean Penn and John Malkovich. It is a popular place but my friend had put us on the list so we could basically just have walked right in and started to dance. But my girlfriends couldn't come and maybe it was for the better, instead I stayed home to update my blog. Anyone who has been to this club and have an opinion about it?

La Fidélite

Så i fredags var jag på La Fidélite. Jag åkte utanför bekvämlighetszonen återigen för att testa på en parisisk hemlighet. 'Ända' till 10e arret åkte jag, bort från turiststråken och boulevarderna. För att komma till ett ställe som utifrån sett inte såg ut att vara så mycket till världen. Tunga röda draperier täckte fönstren och det fanns inte en minsta antydan på att ställe skulle vara populärt. Jag som fått uppfattningen om att La Fidélité inte ska synas på radarn för den vanliga turisten men som därför ska vara så bra när man väl är på plats. Så med skepsism steg jag innanför de oansenliga portarna och möttes av en stor vacker sal med kristallkronor och tända ljus. Sorl, vackra gäster, sexiga drinkar och inbjudande atmosfär. Vi hade kommit rätt.

Medan vi väntade på bord tog vi varsin aperitif i baren, som brukligt i det här landet. Jag och Max varsin Martini och Nici och hennes vän på besök från Tyskland tog ett glas Chablis. Maten vi sedan åt var verkligen supergod. Ankan och köttet var mört, fisken var välgrillad, grönsakerna fortfarande lite knapriga efter stekningen och såsen mustig. Efterrätten var både besvikelse och överraskning på en och samma gång. Detta då de inte var de traditionella tillagningssättet, så det var inte som vi förväntat. Men det var goda på sitt nyskapande sätt.

För en skön känsla i en vacker miljö med plingande loungemusik, utan turistkartor och kameror i sikte, samt för en fantastisk fransk matupplevelse med en annorlunda vinkling; gå till 12 Rue de la Fidélité i 10e.

Det här stället rekommenderas starkt.

Jag åt anka inbakad i sallad och med potatis- och mascarponepurée.

Vackra Nici.

Nicis vän Christine som är på besök från Tyskland.

Här uppe var det någon som fyllde år så hela salongen började sjunga för henne.

I väntan på taxi.

English: On Friday I was at La Fidélité. I went 'all' the way to the 10th arr. to try a place I heard was supposed to be sort of under-the-radar but oh so good and without all the common tourists. A Parisian secret for the hip people sort of. When I arrived it didn't seem to be that great and popular and the red heavy curtains were covering the windows so we couldn't take a look inside. So I was a bit sceptical when I walk inside the discrete door but got surprised when I walked into this big salon with chandeliers and candles. Buzz, beautiful guests, sexy drinks and a veru inviting atmosphere. We had come to the right place.

While waiting for our table we were very French and ordered an aperitif. Me and Max had Martini and Nici and her friend who is on visit from Germany drank Chablis. The food we afterwards had was truly delicious. The duck and meat was tender, the fish was well grilled, the vegetables still a bit crusty after being fried and the sauce musty. The desserts was both disappointing and surprising. This since we had expected them to be made in a traditional way and they weren't. But they were great in their new different way.

For a nice atmosphere with lounge music, no tourists and maps in sight, and for an experience of great French cuisine with a twist; go to: 12 Rue de la Fidélité in the 10th.

This place is highly recommended.

DJ Jesus Luz

När vi hade stigit ut från klubben Chez Regine kände Nici och Veronika att det var dags att runda av, så de tackade för sig och vi gav varandra de sedvanliga franska kindkyssarna för att sedan hoppa in i varsin taxibil (taxi är superbilligt i Paris förresten). Jag och Solli (tack sötnos för alla bilder till det här inlägget) visste om att Jesus Luz skulle spela skivor på VIP Room så varför inte gå dit? Den snikne taxichaffisen försökte lura oss genom att åka en sådan lång omväg som möjligt. När jag insåg det blev jag delvis arg men även full i skratt. Trodde han att han skulle komma undan med det? Omvägen var inte nådig kan jag tala om för er. Så nej den fuligen gick jag inte på och vi betalade mindre än vad taxametern visade.

Framme vi VIP. Jobbig kö. Attan. Titta på vakterna. Gå med bestämda steg. En vakt som går åt sidan. Gå förbi och in. Klart. Nu var det dags att skaka rumpa igen! Jesus Luz vet hur man vänder skivor!

Vi dansade så vi nästan svimmade, zippade av champagne som bjöds oss, tittade förundrat på de spacklade eskortdamerna och undrade vilket fotbollslag det var som satt och skålade i vodka med dem. Vi log åt de arga, franska rikemanstjejerna som trodde de ägde stället, aktade oss för alla paparazzisnubbar som knuffades på dansgolvet och bara mådde bra av att ta del av det fantastiska nattlivet i Paris... Paris je t'aime.

När herr Luz hade spelat klart för kvällen steg han ner från dj-båset för att ta del av festen som pågick nedanför honom. Vi råkade hamna bredvid varandra i den avspärrade avdelningen och rätt var det är frågar hans crew om jag och Solli vill följa med på efterfest. Eh... nja, jo....okej, ja? Så vi går med dem ut där privatchaufförerna väntar. Dem själva hoppar in i en stor svart bil och vi sätter oss i en orange porsche. Väl framme visar det sig att efterfesten hålls i Alicia Keys place i Paris eftersom hennes fästman nu bodde där medan han var på besök, men okej det går väl bra för den här gången...

Jesus Luz i DJ-båset.

Champagne och vodka som flödar.

Ett packat dansgolv och dansare som underhåller på scen.

Paparazzis som samlas.

Jag tillsammans med kvällens DJ innan vi går vidare till kvällens sista etapp.

English: After Chez Regine Nici and Veronika decided to call it a day so we French kissed (on the cheeks, what did you think?) eachother goodbye and jumped in to a taxi (taxi is cheap here by the way). We knew that Jesus Luz was DJ at VIP Room this evening so we thought why not pay a visit?

Long line. Damn. Look at the guards. Walk as you own it. One of the guards walk at the side. Pass by and go in. Done. Straight to the dance floor to shake ass. Damn, that guy knows how to play music!

We danced until we almost fainted, drank the champagne that was given to us, watch the callgirls when they cheered in vodka together with the football team that they sat with. We smiled to the angry French brats that thought they owned the place, watched out for the many paparazzis who tried to find a good spot and just embraced the feeling of how fabulous the nightlife in Paris can be... Paris je t'aime.

When mr Luz was done for the evening he stepped down from his DJ spot to join the party with the others. We came to sit next to each other in the closed area and without seeing it coming one of his friends asks us to come with them to the after party. Eeh... hhm, well... okay, yes? So we go out to where their private driver is waiting in a big black car. One of the guys takes us in his orange porsche and when we arrive we realise we are at Alicia Keys place here in Paris, it was her fiancé who stayed here now when he was on visit. But sure, that's okay for this one time...

(Many thanks to Solli for all the pictures above.)

Chez Regine

Efter BDD sprang vi över till Chez Regine (49 Rue de Ponthieu, 8e) som låg runt hörnet från BDD, typ-ungefär-liksom. Det skulle vara någonting i samband med Fashion Weeks avslutande men... det kändes inte riktigt så. Vi stannade bara en kortis för att träffa Alicia som är en fransk vän till mig. Alicia jobbar inom underhållninsbranschen och är programledare för diverse shower, galor och events både här i Paris och andra platser.

Jag har glömt berätta; förra veckan bjöd hon med mig på en weekend till London. Hon skulle vara värdinna för en gala och bad mig ta med min snyggaste klänning för att gå på röda mattan med henne. Under resans gång skulle hennes företag stå för alla kostnader; mat, hotell och champagne som hon själv la fram det. Utom min biljett. Jag letade som en galning efter tåg, flyg, buss, båt och även bil men nada. Inget var värt kostnaden för enbart en natt. För mig var det inte bara röda mattan som lockade utan även min älskade syster som bor där. Men icke, det bidde inte av! Oh well, en annan gång.

Hur som haver, Chez Regine må ha ett bra rykte och vara lite coolt just nu. Men inte alls min kopp av te så att säga. Inte mitt sällskaps heller. Har gett stället ett par chanser nu. Så efter en 30 minuter, lite chitt-chattande med Alicia och hennes gäng så bestämde vi oss för att dra vidare...

Bild lånad av Solli.

English: After BDD we went over to Chez Regine (49 Rue de Ponthieu, 8th), which is a club right around the corner, sort of. It was some Fashion Week party but... it didn't feel like that. So we only stayed for a short time to say hi and talk with Alicia, one of my French friends here. Alicia works in the entertainment businnes and is a hostess for shows and events both here in Paris but also in other places.

I have forgot to tell you; last week I was invited by her to come along to London for a red carpet thingy that she was hosting. She told me to bring my most beautiful dress and that her company would take care of all the costs such as food, hotel and champagne. Besides my ticket. So I searched like crazy; train, flight, bus, boat and even car. But nada. None of the prices was worth for only a night. For me, it wasn't just the red carpet that sounde intriguing, but also the fact that my beloved sister lives there. Oh well, another time.

Anyway, Chez Regine might have a good rumour and be a cool place, but it's nothing for me. Not my companies either. I have felt the same everytime I've been there. So after a 30 minutes or so, some chitt-chatting with Alicia and her company, we decided to move on to somewhere else...

BDD

Här är lite fler bilder från BDD. Alla bilderna är lånade av Solli, tusen tack vännen!!!

Jag och Solli spexar.

Veronica tillsammans med Solli.

Nici och jag. Så fick ni en liten 'kvällens klädsel' också.

English:Here are some more pictures from BDD that sweet Solli borrowed me, thanks a lot babe!!!

Au Bonheur des Dames

Okej så vi hamnade på den där efterfesten jag berättade om. Men dessförinnan hann vi med lite annat smått och gott också. En helafton med mycket händelser. Jag tar det i turordning.

Förra veckan, om ni minns, hade vi planerat att gå på Au Bonheur des Dames (BDD) men det blev inte riktigt av så vi slog till den här torsdagen istället. Au Bonheur des Dames ligger på 40 Rue de Colisée och på torsdagar är det ladies night fram till 23-tiden. Det innebär att du bjuds på god mat, öppen bar, shower som hålls av manliga dansare, sminköser som står till förfogande, små presenter med mera. Allt det här utan att betala en cent, vilket vi tyckte passade fint. Det enda 'kravet' är att du är uppklädd till tänderna och i princip så är klackarna ett måste för att få stiga in. Så vi plattade våra värmeskadadeoch slitna hår, kletade på läppstift, drog på oss de högsta klackarna vi hittade, slängde på oss pälsen och drog iväg för att slinka förbi den låååånga kön med ivriga tjejer och sätta oss vid första bästa bord. Vid 23-tiden någon gång så släpps då 'alla andra' in, det vill säga männen. Vid den tiden tyckte vi att det räckte och tackade för oss för att ta oss vidare ut i natten.

Maten bestod av supergod, örtkryddad kyckling med ugnsbakade potäter och sallad. Till efterrätt bidde det chokladmousse och fruktsallad. Till det drack vi rosévin och drinkar i mängder. Med 'vi' menas jag, Solli, Nici och Veronica från Tyskland. Jag får kanske presentera sistnämnda någon gång också.

Några modiga tjejer lät sig bli uppdragna under showerna. Jag och mitt sällskap bestämde oss för att hålla oss utom räckhåll för dansarna när showen väl startade.

English: Okay, so we ended up at this after party. But before that we had managed to do other things do, the night was rather long you see with a lot happening. I start from the beginning.

Last week we had planned to go to Au Bonheur des Dames but since it never happened we decided to go there this time. Au Bonheur des Dames is on 40 Rue de Colisée and on thursdays they have this ladies nights until 23 o'clock. This means girls only. So it's dinner, an open bar, shows by male dancers, make-up artists if you need one, small presents and so on. Allt this without paying a single cent. It sounded great for us. Their only demand basically is that you look fabulous and high heels are a must! So, we straightened our already damaged hairs, put on some lipstick, took our highest heels, grabbed our furs and when we arrived we passed the looooong line of existed girls and finally sat down at the best table we could find. At 23-ish the 'rest of the people' got in, the men that is. At that moment we felt we had enough and said thanks and goodbye to continue what was going to be a long night.

Annorlunda efterfest...

Mamma, pappa och alla andra släktingar till mig och Max; blunda och läs inte.

Jag kom just hem från en efterfest med Madonnas pojkvän Jesus Luz i Alicia Keys hem här i Paris... Alicia Keys fästman bjöd över oss dit tillsammans med diverse producenter, musiker, djs och annat smått och gott. Lite smått annorlunda men trivsam upplevelse att sitta och chilla med dem och dricka champagne till frukost. Kanske kan berätta mer imorgon om ni vill? Nu går solen upp snart och jag ska vara i skolan om tre timmar...

English: I just arrived from an after party with Madonnas boyfriend Jesus Luz in Alicia Keys paris apartment. Her fiancé invided us over together with som producers, musicians, djs and so on. A bit different experience but peaceful and chill to sit there and drink champagne with them in the morning. Maybe I tell more about it tomorrow if you want. The sun is rising and I have to be at school in three hours...

VIP Room on Fashion Week

Oh Lord! Årets hittills bästa klubbupplevelse ägde rum igår... oh boy where to start. Från början brukar vara en bra idé.

Solli hade hört om att årets fest skulle äga rum på VIP Room, (188 Rue de Rivoli, 1a arret) en påkostad, celebritetsfylld och fashion week-inspirerad afton helt enkelt. Vi var tvungna att ta oss dit! Det var, av uppenbara skäl, många fler som hade samma planer för natten. Turligt nog stod vi på gästlistan så vi slapp den långa kön och slank in lämnade in våra pälsar. Vi var redo att möta den öppna baren, som vi fick tack vare de olika banden vi hade på armen och som jag aldrig förstod vad de stod för, mer än att det förstörde min outfit, ha!

Men här snackar vi Studio 54-känsla! (Okej lite underligt att en ung femme på 2000-talet kan hävda något sådant här... men ni hajjar!) Men så pass att jag får censurera inlägget lite... Musiken var fantastisk, DJn levererade den ena bra låten efter den andra och jag kunde helt enkelt inte stå till. Därav mina brännande fotsulor idag. Klubben var packat med folk, de dyra vodkaflaskorna var på intåg konstant, tomtebloss tändes, konfetti som föll ner på oss, professionella dansare som underhöll, akrobater som svävade i ner från taket, modeller som balanserade på höga klackar, champagne som sprutades och drag helt enkelt! Det var en del kända ansikten, men coolast av dem var Stevie Wonder(!)! Inte varje dag jag festar med honom en meter ifrån mig...

Framåt 5-tiden började jag känna av 12-centimeters klackarna som hade hållit uppe mina dansande ben i timmar och det var dags att bege sig hemåt, trots att klubben fortfarande höll på som bäst. Väl i taxin var till och med den rutinerade taxiföraren häpen och frågade mig vad som skedde inne på VIP Room i natt. Någonting var annorlunda från de andra kvällar och han undrade varför det var så mycket människor, vakter, filmkameror och fotografer utanför...

- C'est Fashion Week...., svarade jag.

Ett ständigt packat dansgolv.

Tre våningar, den översta för de mer speciella gästerna.

Duktiga dansare bytta av varandra under kvällen.

Akrobatik på höjd.

En enorm skärm underhöll de mindre danssugna.

På andra våningen till höger här satt Herr Wonder.

English: Oh Lord! Yesterday was the party of the year! Oh boy were to start... let's start from the beginning, that's usually a good idea.

Solli had heard that the party of the year was going to take place in VIP Room (188 Rue de Rivoli in the 1 arr) . So we had to go there. Obviously, we were not the only ones who had these plans. Fortunately our names were on the list so we passed the long line and left our furs at the vestier. We headed to the bar that was open for us with these weird straps around our arms, which destroyed my outfit, ha!

Hey, now we talk Studio 54! (Yes I know, how could a young femme as me know... but you get it!) Enough Studio 54 for me to censor pics in this post. The music was fantastic and I could not stand still during the whole night. Which explains my burning feet today. The club was crowded, the expensive vodka bottles came in on after another, confetti all over, professional dansers, acrobats who came down from the ceiling, models trying to balance on high heels and champagne all over us. There were some familiar faces, but coolest of them all was Stevie Wonder(!)!. Not everyday I party with him next to me.

At 5-ish I started to feel the consequenses of my 12 centimetres heels and it was time to head home. Even though the party was going on at its best. I grabbed a cab and even the experience chaffeur asked me what was going on tonight at VIP Room. Something was different from the other nights and why was there so many people, photographers and videocameras?

- C'est Fasion Week..., I answered.

Kvällens planer

Ikväll blir står en modevisning och "Bonheur" på listan. När det kommer till sistnämnda vet jag inte riktigt vad jag gett mig in på...

Ska jag ta med kameran, ska jag inte ta med kameran, ska jag ta med kameran, ska jag inte ta med kameran....?

English: Tonights plans are first a fashion show and then "Bonheur". I am not exactly sure what I have got myself into when it comes to the last one...

Shall I bring the camera, shall I not bring the camera, shall I bring the camera, shall I not bring the camera...?

Le Montana

Efter att vi varit på Hotel du Nord i lördags drog vi till Le Montana, ett av stans hetaste ställen just nu och enligt recensioner så är ingen klubb i Paris mer inne just nu. Klubben är det nya Le Baron som varit en av Paris coolaste ställen sedan starten, och ägs av bland annat av Olivier Zahm som är bakom Purple Fashion Magazine. Klubben är populär bland modeller, musiker och skådespelare för att nämna några yrkesområden och är Paris motsvarighet till dåtidens Studio 54. Under kvällen blev vi informerade av vår franska vän Jules att det var några kända franska skådespelare där. Men sådant märkte ju inte vi utlänningar. Så med ett gott rykte kan det alltså vara lite svårt att komma in, men det kan vara värt chansen. At least för inredningen och de partyglada gästerna.

Men helt ärligt, musiken var... ja inte så bra. Det kanske handlar om smak, för alla andra tycktes tycka om blandningen av hits från 70-talet och framåt och dansgolvet var konstant packat. Till slut är det bra att tillägga att med ett sådant ställe får man räkna med att pröjsa, ett glas vin gick loss på 15€.

Så summa summarum: Jag var inte dödsimponerad men kanske hamnar där igen då det trots allt ligger ner på gatan och till vänster från mig, på 28 Rue Saint-Benoît.

English: After having some drinks at Hotel du Nord we headed for Le Montana on 28 Rue Saint-Benoît, which is just down my street and to the left. Considering the critics, there is no other place that is more "in" right now and the guests include models, actors and musicians. The new Studio 54 apparently and owned partly by Olivier Zahm who is behind the Purples Fashion Magazine, if I am not mistaking. During the evening my French friend Jules told me there were some famous French actors there, nothing a foreigner as me noticed.

But due the good rumour it can be a bit hard to get in. And while you are in, be prepared of the high prices. A glass of wine costs 15€. For me, I was not that impressed by the place, besides of the very cool interior. Maybe because of the music; hits from the seventies and forward. That is of course something individual and the other guests seemed to like it since the dance floor was constantly crowded.

Buddha Bar

Efter en liten promenix efter den fina lunchen på Kong igår begav vi oss till Buddha Bar. Också det ett ställe jag velat spana in. Visserligen var det ett tag sedan som Buddha Bar var hippt, men vad gör väl det. Jag ville se hur det såg ut! Så vi bestämde oss för att ta en drink där. Entrén var inte särskilt ansenlig och det var knappt man såg att Buddha Bar låg där. Men när vi steg in möttes vi av ett enormt mörkt valv med tända ljus överallt. Lite som att stiga in i en scen från Indiana Jones eller liknande. Ingenting utanför tydde på att det var så stort. Allt var i trä, sten och andra naturmaterial och musiken som spelades var lounge á la Oriental. Så stämningen var minst sagt dov och sensuell. Garanterad stämningsförhöjare för den som ska på date! Glöm inte att beställa en drink ur den milslånga menyn också. 

Stora kandelabrar i taket. Ser ni den stora Buddha i bakgrunden?

Jag beställde in en champagnedrink och Max en med rom. 

Den väldiga Buddha höll ett vaksamt öga över alla gäster.

Vi satt på den stora mezzaninen, där alla som inte ska äta middag satt. Så vi hade fin utsikt.

På nedervåningen, som egentligen var källarplan, satt middagsgästerna.

Madam

Igår var det lördag och det innebär oftast party. Så jag och Veronica bestämde oss för att unna oss ett restaurangbesök på Le Pére Fouttard tillsammans med fransosen Wilfried och min söta klasskamrat Anna. Vi åt Tartar som var hur mumsig som helst och drack rosévinet Pink Flamingo.

Efteråt skyndade på våra höga klackar till Champs Elysées och vände in på en tvärgata för att skaka rumpa hela natten lång på klubb Madam. Vi möttes av röda sammetsväggar, rosa ballonger och kristall-lampor. Vi beställde ett bord med dricka och dansade non stop i fyra timmar. Folk dansade på bord och soffor och det var en skön sväng hela tiden. DJn spelade allt från hiphop, gamla rockklassiker, nya pophits, rap och electro. En galen mix som trots allt var ganska lyckad då alla fick vad dem ville nån gång under kvällen.

Anna med sin första Tartar.

När jag kollade på bilderna i morse insåg jag att jag hade hunnit med tre olika outfits under kvällen:

Jag gick ut i turban, lockar och svart ullboa.

Festade i rosa fjäderboa och håret i knut.

Kom hem i orange cowboyhatt, utsläppt hår och rosa boa.

Veronica fick med sig en fjäderboa hon med.

Lämningar från en afton i dimma.

Son&Son

I lördags var jag på Le Balto Bar i Saint Germain och skakade rumpa till musiken som de här två herrarna spelade för oss. Tack Victor och Marcus, ni rockade!

Just det, fick en fråga om klubblivet här. Ska passa på och svara på det. Klubblivet här är helt fantastiskt. Så mycket bra klubbar med bra musik och jag har inte ens upptäckt hälften. Vad gäller åldergräns så har jag aldrig upplevt att man behöver visa legitimation. Det borde finnas en åldergräns men jag har ingen aning om vad den är tyvärr.

Världen är liten...

Samma kväll som jag träffade Jean Paul Gaultier träffade jag även Mili, modefotograf från Sverige som hade en av sina foton på utställning här i Paris. Det är han som jag står med på bilden med monsieur Gaultier. Vi hängde tillsammans hela kvällen och hade mycket att prata om. Dagen efter åkte han hem till Sverige igen men vi behöll kontakten. Igår skickar han mig den här bilden, tagen från Club Sandwich-festen häromveckan. Bästa festen någonsin, måste bara säga det igen! Hur som haver, bilden är inte hans för han var inte i Paris då. Dock var hans kompis tydligen på samma fest och råkade klicka av ett foto på mig, Max och Veronica av alla personer, när vi står och skakar loss på dansgolvet. Därefter lägger han upp bilden online för Mili att beskåda, en till anledning att säga att världen är liten? Lustigt också att Mili kände igen mig, för när vi träffades hade jag utsläppt hår och glasögon, och definitivt inte en mask.

Den senaste tiden har jag...

... sett Paris i skymning på ett tak.

... varit på L'Institut du Monde Arabe med bästa sällskapet.

... ätit Margret de Canard på en mysig fransk krog som låg undangömd på en bakgata.

... umgåtts med min nyfunna amerikanska vän Alaina till alldeles för tidigt på morgonen.

... varit i Paris underjord för att åka mycket tunnelbana.

... strosat runt på de parisiska gatorna på kvällstid.

... varit på Svenska kyrkan...

... för att sjunga i kören.

... haft en enorm knut på hjässan, sotade svarta ögon, rosa läppar och alldeles för genomskinlig spetstopp.

... sprungit runt på konstfestivalen Fiac.

... köpt likadana masker tillsammans med Veronica...

... för att gå på det bästa Halloween-partyt i Paris...

... med damer som satt på stora hästar i metall...

... och såg väldigt flotta ut allihopa.

... men framförallt har jag umgåtts med den sötaste pojken på jordens grund.