Ben & Jerry's in Paris

Ben & Jerry's. Ja jag vet, det är inte franskt. Men vad göra när det ligger mellan hemmet och parken? Klart jag måste testa. Så varsin coupe med Ben & Jerrys blev det igår. I smakerna 'New York Blabla Fudge', 'Blabla Caramel Fudge' för mig och för pojkvännen byttes det sista ut mot 'Strawberry Cheesecake'. Jag körde hela vägen och hade även krossad noisette och chokladsås på. Slurp! MEN, jag har ätit godare glass. Lite överreklamerat, tycker ni inte?

English: Ben & Jerry's. Yes I know it's not French. But what to do when it's situated between my home and the park? Of course I had to try it. So we took a coupe each with the flavours 'New York blabla Fudge, 'Blabla Caramel Fudge' for me and for my boyfriend the last one was changed to a 'Strawberry Cheesecake'. I went all in and also had som crushed noisette and chocolate sauce on the top. Yammy! BUT, I've had better ice cream. A bit overrated, don't you think?

Ben & Jerry's: 1 Rue du Four, 6arr.

Fransk choklad

Jag gillar Påsk. För då får man choklad av sin älskade. Fransk choklad dessutom då parisarna är galnare än vad vi är när det kommer till den här afrodisiaken. Här har jag just tagit mitt första bett och försöker dölja att jag har munnen full när pojkvännen ska ta ett kort. Det ser ju vem som helst att det inte gick så bra.

English: I like Eastern. Cause then you get chocolate from the one you love. French chocolate too since the Parisians are crazier than us when it comes to this afrodisiac. Here I had just taken my first bite and am about to hide the fact that my mouth is full of chocolate when the boyriend is about to snap a picture. Anyone can see that my attempts weren't so successful.

Middle eastern pastries

Varannan vecka har vi fonetik måndag till fredag. Varannan vecka får jag alltså gå förbi det här bageriet i mellanöstern stil. Varannan vecka har jag svårt att hålla en nyttig livsstil. Jag har trots allt mina rötter i sötmans och sirapens region. Den här gången fick jag med mig några medbrottslingar i form av klasskamrater och pojkvännens klasskamrat. Max var girig och valde den största bakelsen: Beignet Sucre. Jag tror att gatan är Rue Saint Severin, men är inte säker. Antingen den eller en parallellgata.

Visst förstår ni mig?

English: Every other week I have phonetics from Monday to Friday. Every other week I have to pass this middle eastern bakery. Every other week I have difficulties to maintain a healthy lifestyle. After all I have my roots in the regions of sweetness and the sirop. This time I got some accomplices with me, two classmates and the classmate of my boyfriend. Max himself was greedy and took the largest pastry he could find: Beignet Sucre. I think the street is Rue Saint Severin but I am not sure. Either this one, or one parallell.

Ladurée and its temptations

Idag besökte jag Solli på hennes jobb för att diskutera lite framtida planer. Därefter kunde jag och Max inte låta bli att sätta oss ner i den japanska salongen för en liten fika. Hur är det möjligt att gå ifrån Ladurée utan köpa något?

Smygtaget foto på vår kära Solli in action. Busy busy. Är hon inte bedårande i sina arbetskläder?

Den japanska salongen.

Frestelser i rader.

Vår fika bestod av Francieres Pistage. Solli rätta mig om jag har fel på namnet, vilket jag säkert har.

Strax innan vi skulle gå kommer servitören in med en tallrik macaroons för att vi var Sollis vänner. Tack sötaste Solli! Dem där små älsklingarna gjorde min dag. Tror det var apelsin, fikon/dadel, päron samt pistage vi fick smaka på.

English: Today I went to visit Solli at her job to discuss some future plans we have. After wards I felt it was impossible to resist the temptations so we sat down in the japanese salon to have a coffee. How is it ever possible to go to Ladurée without not buying anything?

Ladurée: 21 Rue Bonaparte 6arr.

Ladurée

Söndagsfikat spenderas med Nici på den som vanligt fantastiska Ladurée där gästerna vanligtvis inkluderar världskända modedesigners, modeller, hollywoodskådisar, programledare och diverse andra celebriteter, och så vi. Jag behöver bara gå min gata rätt ner, tvärsa boulevarden och fortsätta rakt fram så är jag vid min älskade Ladurée. Det här kunde jag bara drömma om innan jag flyttade ner och det är fint att det blivit en del av min vardag.

English: The Sunday 'fika' (Swedish word for having a pastry and/or a coffee together with someone) was spent together with Nici at the as usual fantastic Ladurée where the guests usally includes world known designers, models, hollywood actors, tv hosts and other celebrities, and then us. I only need to go my street straight down, cross the boulevard and then continuing straight down to get to my beloved Ladurée. Something I only could have dreamed of before I moved down and now it feels nice that it has become something I do now and then.

Le Meurice

I fredags, mellan modevisningarna, stapplade vi iväg till 228 Rue Rivoli för att vila våra frusna händer och trötta fötter och skvallra lite om alla modeikoner vi hade sett. På den adressen befinner sig nämligen det übersnygga femstjärniga hotellet Le Meurice som med sin magiska inredning tar dig till 1700-talet. Många gånger har jag gått förbi och kikat in på de stora kristallkronorna i taket, som ett barn med stora nyfikna ögon, och suktat efter att göra de fina folket sällskap. Nu slog jag sak i saken. Hotellet är en pärla bland alla lyxiga hotell i Paris och en av stamgästerna brukade vara Salvador Dalí. Varvid nu en av restaurangsalongerna är namngivet efter konstnären.

Vi fick allihopa en smärre hjärtattack när vi såg priserna i den inbundna menyn, jag som var hungrig! Men vad hade jag förväntat mig? Så jag tog det billigaste i matväg; scones för 12€. Mättande? Nej. Värt priset? Åh nej, inte på långa vägar. Värt upplevelsen? Definitivt!

Jag har definitivt ätit godare scones. Dessa var sötade, me no like. Visst ska scones vara lite salta? De andra beställde en tallrik med små bakelser (delikata) och drack varm choklad till. En varm choklad som var bland de sämre i Paris enligt mig. Paris är ju känd för sin utsökta varma choklad! Men kom hit för att njuta av den dova och magiska miljön, titta upp på de glittrande kristallkronorna, lyssna på den levande pianomusiken och spana in de flotta gästerna. Besök hemsidan för att förstå vad jag menar på www.lemeurice.com.

Solli tillsammans med Anna som gjorde oss sällskap. Hon är här för sin utbytestermin och studerar vanligtvis i London. Tack Anna för en trevlig fika!

De delikata små bakelserna.

Niki planerar in nästa modestopp.

Sylt, marmelad och smör till de nybakta, varma sconesen.

Tyvärr var salongen som jag helst ville till stängd under lunchen, men jag kunde ana den genom de stora glasdörrarna framför mig.

På väg till toaletterna gick jag vilse...

...och hamnade i en salong full med vackra klänningar som förbereddes inför en showroom i modeveckans tecken. Ännu ett bevis på att gå vilse här i Paris oftast innebär nya äventyr.

English:

This friday, in between fashion shows, we went to 228 Rue Rivoli to rest and warm our frozen feet and gossip some about the fashion icons we had seen during the day. This is the adress of the über fancy hotel Le Meurice. Magical interior brings you right back to the 18th century. Many times have I walked past glancing through the windows like a child outside a toystore. Finally I got to go in. Salvador Dalí used to be one of the regulars hence one of the restaurant rooms is named after him.

We all nearly had a heart attack when we read the menu. I decided to go for the cheapest option, the scones for 12€. Did I get full? No. Worthy their price? No way. Worth it for the experience? Definetely!

I have eaten tastier scones, these were sweet and I prefer my scones a bit salty. The others ordered a small plate of pastries to go with their hot chocolats. As a conclusion, don't come here only for the food, come here to enjoy the fabolous interior, the huge chandeliers, listen to the piano music and look at the fancy guests. Check out the website at: www.lemeurice.com and see for yourselves.

Frukost

Gårdagens springa-till-skolan-med-en-bulle-i-handen-så-snabbt-du-kan-frukost blev varsin Pain Raisin från PAULs, som vi upptäckte finns en av på vår gata. Det är mycket vi har att upptäcka på gatan verkar det som, lång som den är.

English: Yesterdays run-to-school-with-bun-in-your-hand-as-fast-as-you-can-breakfast was one Pain Raisin each from PAULs, that we discovered is on our street too. There are yet many places to explore on our street it seems, long as it is.

Macaroon

Kommer ni ihåg att jag för ett par dagar sedan var galet sugen på macaroon? Se vad snälla Solli köpte till mig idag, fem hela macarooner! Tyvärr blev jag så ivrig så hann inte fota innan dem snabbt slank ner i magen. Men jag tog smakerna ros, dadel/fikon, kastanj och två lakrits. Rosen var som vanligt gudomlig, kastanjen smakade sofistikerat, dadel/fikon var saftigast och lakritsen var förträfflig. Tack Solli! Jag älskar att du jobbar på Ladurée...

English: The other day I longed so much for a macaroon. Today I got five of them of Solli! But I got so excited that I forgot to take a picture of them before I ate them all. The flavours were rose, dates/figue, chestnut and two pieces of liqourice. My favourite is as usual the rose but I recommened all of them! Thanks Solli! I love the fact that you work at Ladurée...

Mjölksylt!

Till alla gottegrisar där ute. Håll i er. Jag har upptäckt världens godaste sötsak. Mjölksylt(!) med karamellsmak. Herrejösses. Var ska jag börja.Vi pratar ruskigt farliga saker här. Det är som karamellsås fast i samma konsistens som nutella typ. Så man kan ha den på smörgåsen. Eller så gör man som jag. Äter direkt ur burken. Nej tror jag ska ta mig en sked igen. Herrejösses igen.

Runt 2€ från Monoprixs Gourmetlinje.

English: If you are a sucker for sweet stuff as me then you have to try this milk jam. Oh my, don't even know where to start. It's like nutella but with a taste of caramell. Oh gosh. Buy it at Monoprix for about 2€.

Fettisdag

Ni som läst tidigare inlägg vet ju att jag och Max vallfärdade till Svenska Institutet igår för att få i oss varsin semla, men blev besvikna och snopna när det visade sig att de var slut då det hade varit rusning till caféet den dagen. Alla svenskar i Paris hade tydligen haft samma tanke. Men det lovade oss som sagt att baka fler idag och lägga undan två. Så efter lunchen idag tänkte vi att nu inte skulle spilla någon tid utan skynda oss till SI, så vi tog metron dit den här gången. Så lunchen hade inte hunnit smälta och vi var supermätta fortfarande, men vad gjorde väl det! Semlorna var hur goda som helst. Degen var fyllig och inte luftig som den kan vara ibland och mandelmassan var helt rinnig så man kunde suga i sig den. Slurp!

Semla med lingonsaft, mer svenskt kunde det inte bli.

Det var länge sedan jag såg påskliljor.

Svenska gottigheter för den med hemlängtan.

Klockor av L. Bäckman till salu.

Den lantligt inredda trädgården.

Den diskreta entrén

Delar av institutet.

Update: SI ligger på 11 Rue de Payenne i 3e arrondissement.

English: Me and Max finaly got our Semla today. It tasted more delicious than ever, maybe because we are in Paris? Or maybe the Institut de Suedois simply does great Semlor.

(Semla is a sweet bun with cream and almond paste. The third tuesday in February is sort of the national day of the Semla in Sweden.)

Update: SI is on 11 Rue Payenne in the 3rd arrondissement.

Dagens onyttighet samt klädsel

Ja syftet med dagens promenad var ju som tidigare nämnt att besöka Svenska Institutet för att stoppa i oss varsin god semla en dag som denna. Vi måste fortsätta hålla vid de goda svenska traditionerna trots att vi inte längre befinner oss kvar i Sverige, speciellt en viktig dag som denna. Men tji fick vi, när vi kom fram var alla semlor slut! Trots att klockan inte hade slagit 15 än. Populära bakelser det där. Men det visade sig i alla fall att de faktiskt hade haft semlor. Så jag bad snällt, bad lite mer och tjatade till slut om att de skulle göra fler även imorgon. Jag vet att det är fusk, men kom igen! Vi hade trots allt vallfärdat i två timmar för det här syftet. Så till slut gick cafépersonalen med på det och om vi inte skulle hinna dit innan dem var slut igen skulle de lägga undan två för oss! Jippie yay!

Men eftersom jag var så inställd på en semla fick jag dämpa sockersuget på annat sätt. Det blev istället en varm och kladdig chokladkaka med apelsinsås och grädde på ett mysigt café på Rue des Archives i Marais. Jag är värdelös på att dokumentera namnen på caféer jag besöker, men ska bli bättre! Speciellt när de serverar så goda sötsaker.

Max lyckades fånga min första tugga. Jag blir som vanligt alltid lika överraskad och passionerad när jag äter något gott. Sådär så jag nästan inte kan tro att det verkligen är så gott.

Solen sken hela dagen, så tur är väl det då att Paris har uteserveringar året om.

Jag bjuder för en gång skull också på en dagens klädsel, varsegod!

English: Today was the Swedish national Semla day, a day when we eat a bun filled with almond paste(?) and cream. So we headed to the Swedish Institute to buy one each at the Swedish café. Unfortunately they had nothing left so I asked them to make some more for tomorrow, which they will! But I still had to have something sweet so we went to a café on Rue des Archives where I had a delicous chocolate cake with orange sauce and cream instead. The sunshine on the terrasse added to the great feeling...

PAULs

Lite ofrivillig bloggpaus har det blivit då det varit på det ena och det andra som upptagit min tid. Men nu ska vi se om jag kan göra en kort resumé.

På morgonen på min födelsedag fick jag frukost på sängen! Väldigt svenskt och jag är minsann inte helt van. Men alltid ett trevligt sätt att väckas på. Sedan väntade samtal från Sverige och England och jag talade länge och väl med delar av min familj. Så fint. Så mysigt. Så saknad. Tack ni älskade för att ni uppvaktade mig så på min födelsedag. När vi kommit i ordning till slut drog vi till PAULs som ligger på 77 Rue de Seine. Det är sådant ställe där de chica parisiska kvinnorna går för att sippa på sitt thé och skvallra i någon timme eller två under ljuset av de stora fina kristallamporna.

Jag var osäker på vad jag skulle välja så jag bad servitrisen att välja ut något gott som påminde om en tårta då vi var ute och firade min födelsedag och rätt vad det är kommer hon tillbaka med en tårtbit med ett ljus på! Så jag blundade och önskade och var alldeles salig över denna lilla överraskning. Tårtan var för övrigt en Tarte Citron och till det drack jag vitt vin då de inte hade champagne. Max tog en Tarte Framboise med en espresso.

Max passade in i den fina barocka miljön.

Min vän Solli hade rekommenderat PAULs Pain Raisin tidigare och sagt att dem bakade äkta sådana som var supergoda. Som den bakelseexpert hon verkar vara (och det faktum att hon arbetar hetlid på Ladurée) så svalde jag allt hon sa med hull och hår och sprang iväg och köpte de omtalade russinbakelserna häromdagen. Jag har inte så mycket att jämföra men kan konstatera att visst var dem fantastiskt goda! Solli du får sluta prata bakelser med mig, det är inte bra för mig! Eller så får du prata om det under tiden vi powerwalkar.

English: On my birthday we went to PAULs on 77 Rue de Seine here in Saint Germain were the guests are so oh very chic. I had a small bottle of wine and a Tarte Citron and the sweet waitress came with a candle on it! Max ate a Tarte Framboise with a cup of coffee. Check out this place for a Parisian feeling and try the delicious Pain Raisin that I discovered thanks to Solli.

Underliga drickor i China Town

Ska jag köpa och recensera kanske?

Vatten i genomskinlig 33cl burk. 

Pärl-mjölk-te. 

Gräs-gele-dricka.

Amorino

Ett tyst krig pågår i Paris. Kriget mellan Berthillon och Amorino. Vi pratar glass. För mig är valet enkelt; Amorino vinner alla gånger. Det må vara så att Amorino är mer turistigt eftersom det finns på många ställen i stan. Det stämmer att det inte är franskt heller, utan italienskt. Men som ren smakupplevelse vinner den för mig. Berthillon är den inhemska glassen här och finns exklusivt på ön Ile St Louis där den skapades, en av de två öarna mitt i Seine. Jag läste någonstans att parisarna är väldigt stolta över den här glassen och en smakupplevelse med den anses som lyx. Därför brukar de unna sig glassen mest på helger och på måndagen efter ska det helst skrytas om att de ätit den och hur fantastisk god den var. En sofistikerad glass med andra ord. Jag får då helt enkelt ställa mig med den osofistikerade skaran för jag har testat Berthillon en gång och aldrig varit så besviken över ett glassköp. Kulorna var inte större än en vindruva och låg i botten på struten. Ja, ska det vara fint ska det vara sparsmakat tydligen. Men beställer jag två kulor vill jag inte att struten ska eka. 

Ska även tilläggas att jag inte tycker om Amorino av rent giriga skäl enbart. Amorinos glassar innehåller inga tillsatser eller extra socker så smakerna framhävs mer. Berthillons smakade mest sött på min tunga. Men ni får avgöra själva. Smaken är som baken, delad.

Men det jag ville sagt med det här superlånga inlägget var att vi idag unnade oss varsin strut med Amorino. Som jag hade suktat! 

Jag valde hederlig mastig choklad med favoriten kokos.

Max tog chokladen tillsammans med tiramisu.