På St Michel är det livat dygnet runt. Strax innan vi slinkade in i tunnelbanan för att hinna med sista metron så stod vi och klappade händer och tjoade till dessa herrar, som roade oss med massa glada danser och rörelser. (Det kommer mobil-telefon-kvalitet på bilderna ganska ofta, så ni vet...)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar