FERFERI i Paris

SENASTE NYTT

2010-04-12T11:25:00.008+02:00

Det är lite sorgligt men mest väldigt spännande att nu äntligen få dela med mig. Jag kommer från och med nu sluta skriva på den här adressen för att istället börja som Premiumbloggare för den coola VeckoRevyn och deras bloggportal som lanserades i fredags.

När jag påbörjade min blogg om Paris var min avsikt att enbart ha en resedagbok för familj, släkt och vänner. Med månaderna som gått har jag upptäckt att läsarantalet bara ökat linjärt och numera jag otroligt nog läsare från hela världen; Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Grekland, Israel, Arabemiraterna, Vietnam, Canada, Frankrike, Thailand, USA, Kina, Schweiz, Italien, Holland, Spanien, Australien, Tjeckien, Kroatien, Polen, Estland och fler.

Det fanns tydligen ett intresse av en sådan här blogg så det var bara för mig att acceptera och glädjas och fortsätta skriva på ännu bättre, och på engelska. Att få börja skriva för VeckoRevyn är en ära och ska bli väldans roligt. Bytet innebär att jag kommer satsa ännu mer för att göra en roligare blogg för er. Jag kommer behöva eran hjälp: Berätta ännu mer om era tankar kring bloggen och vad ni vill se mer av så det blir en dynamisk blogg. Så vill jag även att ni gör ytterligare en sak och det är att i utbyte mot att jag underhåller er om mitt Parisliv så gör ni en herrans massa god reklam om världens bästa blogg om Paris! Deal?

Så vad är Premiumbloggare? Jag citerar VeckoRevyn:

Nu öppnar vi möjligheten för alla att blogga på Veckorevyn. Vi har tre olika kategorier av bloggare. VIP, premiumbloggare och användarbloggare. VIP-bloggare är de som har ett avtal med Veckorevyn. Premiumbloggare blir du när din trafik stiger över 2500 unika besökare per vecka.

Gå med du också och börja skriva av dig!

Min nya adress är härmed: http://blogg.veckorevyn.com/ferferi/ Så markera det som en av favoriterna från och med nu!

Nu säger jag adjö här, kanske för ett tag kanske för alltid. Ses på den nya hemsidan.

English: It's a bit sad but mostly very exciting to finally share this with you. I will from now on stop righting at this adress to instead start as a Premium blogger at the cool Swedish VeckoRevyn and their new blog site that was introduced this past Friday.

When I started to blog about Paris my purpose was to only have a travels diary for my family and friends. But as the months went by I noticed that the amount of readers was increasing linearly and now, unbelievably enough, I have readers from all over the world; Sweden, Denmark, Norway, Finland, Germany, Greece, Israel, Arab Emirates, Vietnam, Canada, France, Thailand, USA, China, Switzerland, Italy, Holland, Spain, Australia, Czech Repuclic, Croatia, Poland, Estonia and more.

Apparently there was a need for such a blog so for me, I just needed to accept that and be happy about that and continue writing even better, and in English. To start writing for VeckoRevyn is an honour and it's gonna be a lot of fun. The change means I will invest even more to make the blog even more fun for you. I will need your help: Tell me more about your thoughts about the blog and what you want to see more of so we can make it to a dynamical blog. Also I want you to do one more thing and that is; in exchange of me entertaining you with my Parisian life you do a lot of nice advertising for the best Paris blog in the world. Deal?

So what is a Premiumbloggare? I quote VeckoRevyn:
Now we make it possible for everyone to start blogging at VeckoRevyn. We have three different categories of bloggers. VIP, Premium bloggers and user bloggare. VIP-blogger are the ones who has a contract with Veckorevyn. Premiumblogger is something you become when your traffic exceeds 2500 unique visitors each week.

Join in and start writing you too!

My new adress is from now on: http://blogg.veckorevyn.com/ferferi/ So mark it as a favourite from now!

Now I say adieu here, maybe for a while, maybe forever. See you on the new website.

Stiltje i Paris? Non.

2010-04-10T00:33:00.002+02:00

Om ni undrar varför det är stiltje så är det för att jag har finbesök. Så jag passar på att fråga: är det något ni vill att jag berättar mer om när det kommer till Paris?

English: If you wonder why nothing is happening on the blog it's because I have grand visitors from Sweden. So I take the opportunity to ask you if there is something you want me to talk about more when it comes to Paris?

Monday it is

2010-04-08T23:52:00.005+02:00

Eeh. Nu får ni inte bli arga men det kommer dröja till måndag innan jag kan berätta mer om det som händer. Helt enkelt för att dagarna är för korta. Men satan i gatan, nu känner jag att det här blivit väldigt hajpat. Glöm allt jag sagt.

English: Eeh. Don't get mad now but it will take until Monday before I will be able to tell you more about what is going on. Just because the days are too short. But damn scam, now I feel that this has became very hyped. Forget everything I've said.

Dagens konst i metron

2010-04-08T21:57:00.002+02:00

Metro kan bjuda på överraskningar.

English: The metro can sometimes surprise you. The art of today.

Giverny

2010-04-08T18:54:00.005+02:00

Folk! Kära folket! Om det är någon där ute som har tips på hur man tar sig till Giverny enklast så får ni gärna dela med er till mig. Jag väntar finbesök.

English: Folks! Dear folks! If someone out there has any tips on how to get to Giverny as easiest you are welcome to share that with me.

Yakiniku med färdigsallad

2010-04-08T17:37:00.004+02:00

Nu blire middag! Grönsallad med tomater, mozzarella och yakiniku. Enkelt och supergott. Vi har blivit så frankrikeriserade. Inte Yakinikun så klart, utan salladen. Tidigare, i Sverige, brukade jag fnysa åt påsarna med färdighackad sallad. Vem köper något sådant egentligen? undrade jag. Efter några månader i Paris blev svaret: Jag själv. Det är sällan jag ser någon här faktiskt köpa ett salladshuvud. Det finns så många olika påsar med olika sorters sallad och i olika storlekar och prisklasser. Latheten slår till när dagarna känns för korta. Så jag skulle vilja säga att jag rekommenderar de här påsarna. Samtidigt som jag ändå inte vill säga att jag rekommenderar dem då jag inte har så mycket kunskap om ämnet och gissar att det kanske inte är så miljövänligt. Påsarna i sig till att börja med. Hur som haver, då det här är inte är en matblogg, inte heller en Japanblogg, så överlåter jag receptet till Yakiniku till er att finna i det vida världsnätet. Bon Appetit!

English: Dinner time! Green salad with tomatoes, mozzarella and yakiniku. Simple and delicious. I have become such a francophone here. Not the Yakiniku, of course, but the salad. Earlier, in Sweden, I questioned those who would ever buy a ready-to-serve bags of salad, chopped and washed. After a few months in Paris the answer was: Me, myself, I. It's not often that I have seen anyone here actually buy a whole piece of lettuce or other salad. There are so many different kinds of salad bags, in different sizes and price ranges. The lazyness is showing its consequences when the days feel too short. So I would love to say I recommened these bags. At the same time I don't want to recommened them since I don't have much knowledge about the subject but guess that it's not environmental friendly. The bag itself to begin with. However, since this is neither a food blog nor a Japan blog, I let you guys find the recipe for Yakiniku yourselves on the world wide web. Bon Appetit!

Soon!

2010-04-08T13:49:00.006+02:00

Oï oï oï oï oï! Det händer grejer. Det ska bli kul att dela det med er snart. Nyfikna? Håll ut lite till!

English: Oï oï oï oï oï! Things are happening. It's going to be fun to share it with you soon. Curious? Hang in there just for a short while!

Weather change

2010-04-07T18:18:00.004+02:00

Igår såg jag ut så här. Jag invigde de nya kilklackarna och hade min långkjol för första gången i år. Idag blir det på med regnstövlarna. Igen. Kommentarer överflödiga numera på det ämnet. (%€&?/"§€!!!) Jag tänker positivt: Första pollenallergichocken som uppstod under den soliga halvan av dagen och som tvingade mig att hålla mig inomhus är numera ett minne blott. Nu ska jag gå och äta indiskt. Med regnstövlar på.

English: Yesterday I looked like this. I put on my new wedges for the first time and my long skirt the first time this year. Today it's back to rain boots again. Comments unnecessary nowadays regarding this subject. (%€&?/"§€!!!) I am practising positive thinking: The first pollen allergi chock that occured the sunny first part of the day and forced me to stay indoors is now only in my memories. Now I am going to have some Indian food. With rain boots on.

Café Saint Germain

2010-04-07T17:17:00.007+02:00

Gårkvällen spenderas på en uteservering i sällskap med Nici, som är en god vän till mig här i Paris. I sällskapet fanns även några blossande giftpinnar, en ros, en BlackBerry och en iPhone, ett par solglasögon som med kvällen blev onödiga, samt ett glas isande god Martini och ett glas söt Sancerre. Var det någon som sa tisdag? Jag hörde inte det.

English: Last evening was spent on a terrasse together with Nici, who is a good friend of mine here in Paris. We were accompandied by some poison sticks, a rose, a BlackBerry and an iPhone, a pair of sunglasses that lost its purpose as the evening went by, and one glass of icy Martini and one with sweet Sancerre. Did someone say tuesday? I didn't hear that.

Café Saint Germain: Rue de Buci.

Ben & Jerry's in Paris

2010-04-07T16:52:00.006+02:00

Ben & Jerry's. Ja jag vet, det är inte franskt. Men vad göra när det ligger mellan hemmet och parken? Klart jag måste testa. Så varsin coupe med Ben & Jerrys blev det igår. I smakerna 'New York Blabla Fudge', 'Blabla Caramel Fudge' för mig och för pojkvännen byttes det sista ut mot 'Strawberry Cheesecake'. Jag körde hela vägen och hade även krossad noisette och chokladsås på. Slurp! MEN, jag har ätit godare glass. Lite överreklamerat, tycker ni inte?

English: Ben & Jerry's. Yes I know it's not French. But what to do when it's situated between my home and the park? Of course I had to try it. So we took a coupe each with the flavours 'New York blabla Fudge, 'Blabla Caramel Fudge' for me and for my boyfriend the last one was changed to a 'Strawberry Cheesecake'. I went all in and also had som crushed noisette and chocolate sauce on the top. Yammy! BUT, I've had better ice cream. A bit overrated, don't you think?

Ben & Jerry's: 1 Rue du Four, 6arr.

Fransk film

2010-04-06T01:46:00.002+02:00

Just nu ser jag på fransk film. Känner igen den manliga huvudrollsinnehavaren men kan inte sätta fingret på'n. Någon?

English: Right now I am watching a French movie. I recognise the male actor but I just can not figure out his name. Anyone?

Ècole des Beaux Arts

2010-04-05T17:38:00.008+02:00

Igår var vi på skattjakt jag och Max. Vi skulle egentligen gå bron över Seine till Rive Droite (högra stranden om Seine) men så såg vi att grindarna till Ècole des Beaux Arts var öppna. Åhå! Beaux Arts är en av dem mest inflytelserika konsthögskolorna och dess historia förtäljer bland annat att Louis XIV plockade studenter därifrån som skulle dekorera hans magnifka och oblygsamma hem (läs: slott) i Versaille. Så klart vi måste kika in på den här anrika skolan så vi går in och vi går runt omkring och vi går in på områden ingen annan gick. Vi kändes oss lagom busiga och smågangsters när vi öppnade stängda dörrar och gick in på bakgårdar. Spännande! Nya delar av mina områden som jag nu upptäckt!

Inne på skolgården. Eller högskolegården.

Just det jag har en blogg, vända sig om.

På bakgården där det låg/stod massa udda saker utspritt. Som fåtöljen i sten till vänster. Det var en tyst och övergiven känsla över bakgården.

Konst som lämnats kvar på bakgården.

Så såg vi en dörr, steg in och möttes av cool graffiti. Vågar vi gå längre in?

Klart vi gjorde.

Till vi såg en ny dörr. Vågar vi öppna?

Ja det gjorde vi och nej det ångrade vi inte.

Så gick vi ner, fast den här gången tog vi inte bakvägen. Ser ni vakten längst ner som förskräckt vänder sig om och undrar hur sjutton vi kunde undkomma honom?

Högst upp till vänster var det som vi kom in först.

English: Yesterday we went on a treasure hunt me and Max. We were supposed to walk over the bridge towards Rive Droite (right bank) but saw on our way that the gates to Ècole des Beaux Arts were open. Ooh! Beaux Arts is one of the most influental art schools in France and amongst its history you can read for example that Louis XIV himself picked out students to decorate his magnificent home (read: castle) in Versaille. Of course we had to take a look into this renomméd school so we walk in and we walk around we walk in places no one else were walking in. We felt a bit like kids or gangsters when we opened closed doors and walked into the back yards. Exciting! New parts of my neighbourhood that I now have explored!

Fransk choklad

2010-04-05T17:09:00.004+02:00

Jag gillar Påsk. För då får man choklad av sin älskade. Fransk choklad dessutom då parisarna är galnare än vad vi är när det kommer till den här afrodisiaken. Här har jag just tagit mitt första bett och försöker dölja att jag har munnen full när pojkvännen ska ta ett kort. Det ser ju vem som helst att det inte gick så bra.

English: I like Eastern. Cause then you get chocolate from the one you love. French chocolate too since the Parisians are crazier than us when it comes to this afrodisiac. Here I had just taken my first bite and am about to hide the fact that my mouth is full of chocolate when the boyriend is about to snap a picture. Anyone can see that my attempts weren't so successful.

Att skicka sms i Paris

2010-04-05T16:49:00.004+02:00

Här i Frankrike, nåja storstaden Paris åtminstone, så lämnar man hellre telefonsvar än skickar sms har jag märkt. Till skillnad från Sverige, nåja Göteborg, alltså. I Sverige var det sällan jag behövde lyssna av mina voicemail och var gång någon lämnade ett meddelande där suckade jag bittert. Här är det vardag. I början innan rutinerna hade fallit på plats tyckte jag det var så ansträngande att behöva ringa upp och lyssna på mitt telefonsvar så det blev att jag ibland lade alla meddelanden på hög för att lyssna av dem samtidigt. Mina vänner förklarade då ofta förtvivlat efteråt att det aldrig gick att få tag på mig. Men de hade inte skickat något sms? Hur skulle jag veta att de ville mig något? Nu har det blivit tvärtom och jag själv kan tycka att det är jobbigt att behöva smsa fram och tillbaka när jag enkelt bara kan spela in det jag vill säga på några sekunder. Sådana tillfällen suger det hårt och illa att det kostar skjortan att ringa med kontantkort här. Ett abonnemang nästa?

English: Here in France, oh well the big city Paris at least, one rather leaves a voicemail than sends a textmessage, so I've noticed. Unlike Sweden, well Gothenburg at least, that is. In Sweden I seldom had to call up my voiceinbox and the rare times when someone actually left a voice mail I sighed loudly. In the beginning here, before I the new Parisian routines started to invade my life, I usually waited a while until I really had to listen to the bunch of recent voicemails. My friends then often and desperately said it was hard to reach me. But they hadn't sent me any text messages? How could I know they had been trying to find me? Now I have become the opposite and find it difficult when ever I have to write back and forth with my friends, when I easily can record what I want to say in a couple of seconds. Those moments really suck hard and bad since it costs a fortune to call without a phone subscription...

Coco & Co

2010-04-04T21:10:00.007+02:00

Ni vet väl vid det här laget vad söndag innebär i Paris? Brunch ja. Tur nog för oss har vi Paris charmigaste café precis ner för gatan, Coco & Co heter det. Bara det söta namnet i sig gör det värt att besöka. Coco & Co koncenterar sig på ägg och konsten att tillaga det på oändligt många sätt. Har du aldrig ätit en omelett på Coco & Co så har du aldrig ätit omelett. Visserligen har jag ätit godare brunch här i Paris, godare, mer mättande och mer spännande. Men på grund av sin charm, på grund av den supertrevliga ägaren och på grund av den lantliga, vita inredningen med kolsvarta bord så måste jag ändå rekommendera det här. Det här intima lilla caféet ligger bara ett stenkast från de populära och turistiga Café de Flore och Les Deux Magots. Så för en sann parisisk atmosfär med massa kärlek... det är här det gäller. 11 Rue Bernard Palissy i 6arr.

Söta dörren intill där man måndag till fredag kan köpa antikviteter.

Massa goda recensioner...

Stora menyn med äggrätter på väggen.

Man kan sitta både på loftet och vid fönstren.

Örtomelett med potatis, creme fraiche och sallad.

Pannkakor med sirap och frukt.

English: You know by now what Sundays in Paris mean don't you? Brunch, yes. Luckily for us we have the most charming café right down on our street, Coco & Co it's called. Only the cute name itseld makes it worthy to pay a visit. Coco & Co concentrates on egg and the art of cooking in it various ways. Have you never had an omelette at Coco & Co then you have never had an omelette, sort of. Although I had better brunch here in Paris, better, larger and more existing. But because of its charm, because of the provencial white interior and because of the super nice owner I still must recommened this. The intime small café is only two blocks away from the popular and touristic Café de Flore and Les Deux Magots. So for a true Parisian atmosphere with a lot of world, this is the real deal. 11 Rue Bernard Palissy in 6arr.

Zero Zero, Pop-In och Panic Room.

2010-04-04T02:35:00.010+02:00

Förra helgen, efter middagen på Chez Marianne gick vi till Zero Zero. Det är en 70-tals inspirerad bar med tapeter från årtiondet och stickers och småplanscher från golv till tak. Här spelas electro och hiphop och folk är mest höga på något för mig okänt och drinkarna går loss på 2€. Gästerna är musiker, konstnärer, modeller och filmskapare som sippar på husets drink Zero Zero, vad annars? Utrymmet är så litet så risken för en klaustrofobiattack inte är långt borta, men är det hippt så är det. Zero Zero ligger på 89 Rue Amelot i 11arr. På samma gata finnes även populära Pop-In och Panic Room. Hit går man för trevliga samtal med de alternativa parisarna, med risk för en annan ung svensk i mängden.

Här har ni nästan hela taket, så litet är det.

English: Last weekend after the dinner at Chez Marianne we headed to Zero Zero. It is a 7o's inspired bar with wallpapers from this decade and stickers and posters all over the place. Here they play electro and hip hop and people are mainly high on something for me unknown and the drinks starts at 2€. The clientel includes musicians, artists, models and movie makers that order the house drink called Zero Zero, what else? The space is so small that the risk of having a claustrofobic attack isn't too small, but being a hip place so. Zero Zero is in 89 Rue Amelot in 11arr. On the same street you also find the popular Pop-In and Panic Room. Here you go to have a nice chat with the alternative Parisians, with risk of bumping into some young Swedes at the same time. The pictire above shows basically the whole ceiling. Yes, it's that small.

Alice au pays des merveilles

2010-04-04T01:52:00.003+02:00

Vet inte vad som hänt men den senaste månaden har varit en riktig biomånad för mig. Igår såg jag Alice au Pays des Merveilles även känt som Alice i Underlandet på svenska. Tim Burtons version som också kan ses som 3D, vilket jag inte gjorde. Jag tyckte inte den var så bra. Bästa satsningen gjorde Anne Hathaway som med sina divagester fick mig på fall och jag har gått och gestikulerat som henne hela dagen. Ovanligt nog för mig var även Johnny Depp bra. Jag brukar inte tycka om hans rollprestationer i Tim Burtons filmer (varsågoda kasta hatord på mig nu, jag vet att han är aktad) eftersom han inte är så nyanserad i sina roller, men här var han ovanligt bra. Helena Bonham Carter är alltid bra, behöver jag ens säga det? Alice för övrigt var ful, glömde de bort att teatersminka henne? Slutligen måste jag tillägga att den dubbelt Oscarsbelönade kostymdesignern Colleen Atwood gjort ett underbart jobb med att klä karaktärerna. Hon får många tummar upp! Vad tyckte ni om filmen?

Stunning yet scary, huh?

Johnny Depp and Tim Burton seem to be inseparable.

English: Don't know what happened, but the last month has been a month of cinema visits for me. Yesterday I saw Alice au Pays des Merveilles also known as Alice in Wonderland in English. The Tim Burton version which also can be seen in 3D, though I saw it without. I didn't like it so much. The best prestation was made by Anne Hathaway in my opinion, her diva gestures made me fall in love with her and I have been walking and gesticulating like her the whole day. Unusually, for me, I also thought Johnny Depp was good. I rarely like his performances in the Tim Burton movies ( go ahead and hate on me for that, I am aware that he is loved) since in my opinion he always plays the same. But here he was really good. Helena Bonham Carter is always great, do I even have to mention that? Moreover, Alice ugly, did they forget to put on some theatre make up on her? What did you think about the movie? Finally I must add that the costume designer Colleen Atwood made a wonderful job dressing the actors. She gets many thumbs up! What are your thought about the movie?

Salon du Dessin

2010-04-04T00:39:00.005+02:00

Några gånger när min blogg har kommit på tal i samtal så har jag fått höra något i stil med: Du är ute och festar mycket ser jag! Ja och det stämmer ju, men så gör jag en herrans massa annat också men som jag inte alltid skriver om. Vet inte varför, har ett lager med inlägg som aldrig blivit skrivna, jag skyller det på tidsbristen. Lättast så! Ni vet, ett inlägg kan ibland ta upp till en timma att få i ordning. Räkna då på antalet inlägg jag skriver. Det blir några timmar. Men det var inte det jag ville prata om. Jag ville berätta om Salon du Dessin, ett tillfälligt museum som jag var på förra helgen, men som las på hög tillsammans med de andra inläggen. En vecka om året sedan 1991 kan man gå på det här eventet som lockar konstälskare, samlare, akademiker, försäljare, kunder, museikuratorer och andra nyfikna. Gallerior från hela världen men främst Paris samlar sina vackraste verk under ett och samma tak och i år var det över 1000 tavlor samlade. Bland uställarna var även skådespelaren Alain Delons privata dyrbara samling.

English: Sometimes when someone has mentioned my blog I have heard comments similar to: I can see you party a lot! Yes, that is true, but then again I do so much more too but which don't write about. Don't know why, I have this collection of unwritten blogposts, I blame it on the lack of time. Easier that way! You see, one post can sometimes recquire an hour of preparation. Count then how many posts I write. It easily becomes a lot of hours. But that is not what I wanted to talk about. I wanted to tell you about Salon du Dessin, a contemporary museum I attended to last week, but that too became one of the unwritten posts in my collection. However, once a year since 1991 art lovers, collectors, academics, dealers, clients, museum curators and other curious people comes to this event. Galleries from all over the world and mainly Paris gather their most beautiful paintings and this year it was more than 1000 of them. Amongst the exhibitors was the actor Alain Delon who showed his private and precious collection.

Häftet med information var ett konstverk i sig.

Entréen.

Magnifikt tak. Lite skillnad från Svenska Mässan i Göteborg. Hrm.

Nyfikna gäster från hela världen.

En liten tavla som den här hade till skillnad från de större grandiosa tavlorna en prislapp...

... där det stod att den gick loss på 40 000€.

Den här var en av mina favoriter.

Även Sverige var representerat.

Med hjälp av ingen mindre än J.T. Sergel! Det fick mig att börja undra vad tavlan levt för liv, den var ju mer eller mindre 200 år gammal. Vilka ställen har den hängt på? Hur hamnade den i Paris? Vad har tidigare åskådare tyckt om den?

Slutligen en bild på snyggingen Alain Delon från när det begav sig. Klicka på bilden för att spana in andra godbitar.

15/15 or World Place

2010-04-04T00:23:00.003+02:00

Ikväll skulle jag gått på klubb med några vänner. Vi skulle till 15/15 på Rue Marbeuf som är nytt men som hetat World Place innan och ägts av Johnny Depp, Sean Penn och John Malkovich. Det är ett populärt ställe men min kompis satte oss på listan så det var i princip bara att gå dit, raka vägen in och skaka rumpa. Men tjejkompisarna kunde inte följa med så kanske var det lika bra det, att jag stannade hemma för att uppdatera bloggen lite. Någon som varit där och har någon åsikt om stället?

English: Tonight I was supposed to go out clubbing with some friends. We were going to 15/15 on Rue Marbeuf which is new but used to be called World Place and owned by Johnny Depp, Sean Penn and John Malkovich. It is a popular place but my friend had put us on the list so we could basically just have walked right in and started to dance. But my girlfriends couldn't come and maybe it was for the better, instead I stayed home to update my blog. Anyone who has been to this club and have an opinion about it?

Dagens konst i Paris

2010-04-04T00:06:00.005+02:00

Dagens konst någonstans mellan Banque de France och Bourse de Commerce i 2arr.

English: The art of today was pictured somewhere between Banque de France and Bourse de Commerce in 2arr.

Middle eastern pastries

2010-04-03T23:41:00.010+02:00

Varannan vecka har vi fonetik måndag till fredag. Varannan vecka får jag alltså gå förbi det här bageriet i mellanöstern stil. Varannan vecka har jag svårt att hålla en nyttig livsstil. Jag har trots allt mina rötter i sötmans och sirapens region. Den här gången fick jag med mig några medbrottslingar i form av klasskamrater och pojkvännens klasskamrat. Max var girig och valde den största bakelsen: Beignet Sucre. Jag tror att gatan är Rue Saint Severin, men är inte säker. Antingen den eller en parallellgata.

Visst förstår ni mig?

English: Every other week I have phonetics from Monday to Friday. Every other week I have to pass this middle eastern bakery. Every other week I have difficulties to maintain a healthy lifestyle. After all I have my roots in the regions of sweetness and the sirop. This time I got some accomplices with me, two classmates and the classmate of my boyfriend. Max himself was greedy and took the largest pastry he could find: Beignet Sucre. I think the street is Rue Saint Severin but I am not sure. Either this one, or one parallell.

Baguette-debut

2010-04-03T23:11:00.004+02:00

Igår åt jag förresten min första fyllda baguette i Paris. Låter mycket märkligt att jag inte köpt det innan, jag vet. Men oftast har jag lockats mer av quiche och crêpes. Så igår var det debut och jag valde en Baguette Parisien som innehöll skinka, ost, saltgurka och ägg bland annat. Helt okej.

English: Yesterday I had my first baguette with filling here in Paris. Sounds strange that I haven't bought it before, I know. But I am often more intrigued to have a quiche or a crêpes at these places. So yesterday was my debut and I took a Baguette Parisien with ham, cheese, pickles and egg. It was alright.

Marché Dauphine

2010-04-03T22:34:00.026+02:00

Idag var det lördag vilket innebär marknad här i Paris. Jag har aldrig tidigare varit på Marché Dauphine så vi begav oss dit. Den är gömd vid marknaderna i Porte Clignancourt vilket jag varit på innan. Men första biten är främst nya prylar. I Dauphine är det second hand som gäller, och det vet ju alla vid det här laget att jag är lite svag för. För att ta sig hit får man alltså åka till Porte Clignancourt och gå västerut förbi alla stånd med nya prylar och sedan höger för att komma in i en inomhusmarknad. Här är himmelriket. Bilderna får tala för sig själva. Förresten, om ni ser en liten försynt kvinna i slöja springa runt med termos, se till att haffa henne. Hon säljer en kopp söt myntate till marknadsförsäljarna för en euro. Så vanligtvis inte till kunder men om man ber snällt så...

English: Today was Saturday which means market here in Paris. I have earlier not been to Marché Dauphine so today was the day. It hidden amongst the markets in Porte Clignancourt which I have been to earlier though. But the first part of this market consists mainly of new objects. Marché Dauphine on the other hand is all about second hand, which you all by now know that I am very much in addicted to. To get here you take the metro to Porte Clignancourt as usual and then after passing under the bridge you go left left and then after a while to the right and there you meet the vintage heaven. It is all inside this green building with a glass ceiling. I let the pictures speak for themselves. By the way if you spot a small shy woman in a head scarf running around with a thermos, be sure to stop her for a sweet mint tea. She only sells this to the salesmen at the market but if you ask nicely you can have a cup for 1€.

Graffiti.

Colourful beads.

Feathers, ribbons and buttons.

Buttons and other small things.

Vintage glasses in all different kinds of colour and shape.

Fashion drawings.

Postcards.

Max stopped to watch the old Rolex watches.

Wall paintings everywhere.

The silent and peaceful passages. From each booth there was this calm soft piano music or something from the twenties. A harmonic stroll compared to other market places.

Wall paintings.

Old fashion drawings.

Big old posters.

Vintage clothing.

Army clothes for the ones who wants to follow the latest fashion.

The only thing I bought vintage was this skull ring.

I also bought these shoes which I so much long to wear when it is warmer.

Both me and Max bought silver bracelets, don't we look great together now?

Best Indian food in Paris

2010-04-03T21:30:00.006+02:00

Gå till Café Bahrath om ni vill äta Paris godaste indiska mat. Det var sannerligen det godaste indiska som jag ätit, utan tvekan och med hästlängder. Det var länge sedan som mina smaklökar fått känna sådana underbara smaker. Jag hyllade indierna tusen gånger inombords för deras existens och excellenta kokkonst. Både jag och Max fick oss en liten chock över hur gott det var och tuggade långsamt samtidigt som vi bara stirrade på varandra. Som grädde på moset var det dessutom löjligt låga priser. Förrätterna låg till exempel runt 3€ och var lika matiga och fylliga som en huvudrätt. Allting var så perfekt kryddat och tillagat. Jag kommer definitivt göra det här till ett stammisställe. Ett bevis på att allting stod rätt till var väl också att vi var tillsammans med ett annat par de enda som inte var indiska. Cafe Bahrath ligger i de indiska kvarteren i Paris på 67 Rue Louis Blanc, 10arr.

Posing outside the restaurant.

Vi drack Lassi till. Min var med banan/kokos och Max tog en sedvanlig Mango. Ett måste på indisk restaurang!

Förrätterna. Ja FÖRrätterna. Jag lät servitören välja mina rätter. Det visade sig att dem var vinnarna konstaterade både jag och mitt sällskap. Förrätten var en tandoorikyckling som var riktig tandoori och huvudrätten hette Kottou Parotta. Den såg inte mycket ut för världen, men jösses. Jösses. Den måste ni testa. Säg att ni vill ha den pikant så får ni en fantastiskt delikat sås till. Max åt Baji Crevettes till förrätt, räkor friterade i curry. Till huvudrätt valde han en traditionell Briyani med lamm. En favorit bland många av våra indiska bordsgrannar.

English: Above is the entrés. Yupp, ENTRÈS. They were huge as you can see. I let the waiter decide my meal and it seemed to have been a good choice since my dishes were the winners. My first course was a tandoori chicken, and what a tandoori it was! My main dish was called Kottou Parotta and was an orgasmic experience. It didn't look that good but gosh. Gosh. You have to try it. Also if you tell the waiter you want it spicy he will bring you this delicious sause. Max had the Baji Crevettes which was fried shrimps in curry. As a main course he had a traditional Briyani with lamb. A favourite amongst the Indian guests, we noticed.

Den pikanta såsen med äggen var superb!

Priserna på förrätter och bröd.

Vi var så mätta och jag tackade gudarna att jag inte hade beställt en trerätters (11.90€ kostade den dyraste) men Max var helt förtvivlad. En efterrätt väntade honom. Men eftersom restaurangen även har take away kunde vi med att fråga om en doggy bag!

Efteråt var vi så inspirerade så vi traskade iväg till närmsta indiska matbutik och köpte på oss lite godsaker.

English: Go to Café Bahrath if you want to eat the most delicious Indian food in Paris. It was indeed the best Indian food I ever had, no doubt about that at all. I was long time ago I had this taste sensation and secretely I praises the Indians for their existens and their excellent cooking. Both me and Max got a chock when we first tasted it and we stared at each other and chewed very slowly to see if it really was true what we were tasting. Notonly was the food great but the prices were ridiculously low where an entré was about 3€ and almost as big as a main course. Everything was well done with great spices and I will definitely make this place as a regular. We weren't the only ones who liked the place since it was crowded with natives, we and another couple were the only 'foreigners' there, good review. Café Bahrath is in the Indian quarters in Paris on 67 Rue Louis Blanc, 10arr.

Easter in Paris

2010-04-03T12:19:00.012+02:00

Glad Påsk allihopa från ett molningt Paris! Här firas också påsken och jag har därmed ledigt i hela tre dagar vilket känns helt fantastiskt. Några fler som går på moln över den här lilla ledigheten? Vad anbelangar påsken så är det mycket mer choklad här i Paris, jag har illustrerat det med några foton. Jag har inte varit på någon påskmiddag här, det är trots allt en familjetradition precis som i Sverige. Bortsett från det samt den religiösa biten vilket är katolism, så kan jag urskilja skillnader i butikerna:

Sverige: Kycklingar, fjädrar godis och gult gult! Våra ägg har kläckts och blivit små gula dunbollar och vi fyller oätbara äggformar med massa gele- och chokladgodisar och karameller. De gula dunbollarna till kyckling har ganska stor plats under påsken och vi plockar påskris som vi pryder med färgglada fjädrar.

Frankrike: All fokus här är på choklad. Äggformarna är helt i choklad och i vissa fall fyllda med praliner. Det är mycket fokus på ägg men även kaniner, tuppar, möss, igelkottar och andra mindre djur. Det satsas stort på att baka innovativa figurer i alla möjliga storlekar och med en delikat choklad. Jag har haft svårt att hitta påskägg i fransk choklad som inte kostar skjortan. Det som finns som alternativ är importerat, som exempelvis stora Kinderegg. Vilket inte alls lockar. Istället för påskris så är det mycket blommor som gäller och oftast gula och vita.

Någon som vet om fler skillnader? Vad äter man här?

Jämför äggen med kvinnan i bakgrunden.

Chokladägg i form av päron.

Igelkottar som mumsar på kläckta chokladägg.

Ytterligare ett enormt chokladägg.

Riktiga ägg fyllda med choklad.

En för mig vanligare syn.

Jag gick först till Ladurée för att köpa något gott till pojkvännen men då kön var oändlig (hur kan man köpa påskägg för hundratals kronor?) så sprang jag iväg till Pascal Caffet på samma gata men med betydligt färre gäster.

Jag kom ut med lite lyxchoklad i form av hjärtan med smakerna bergamott, champagne och karamell. Ett hett tips alltså om Ladurée känns för crowded samt ett ställe som på vissa sätt kan kännas lyxigare då det inte är lika mycket folk och turister. Herr Caffet utsågs förra året till bästa chokladbakaren i Frankrike och har vunnit en massa tävlingar runt om i världen för sin choklad, bland annat som världsmästare inom choklad! Pascal Caffet finns i flera länder men i mina kvarter hittar du den på 40 Rue Jacob, 6arr.

English: Happy Easter from a cloudy Paris! The Easter is celebrated also here so my weekend is extended to three days which feels fantastic. Anyone else who is incredibly happy for this small vacation? Concerning the Easter here it is more chocolate here in Paris, I have some pictures to prove that. I haven't been to Eastern lunch/dinner here, after all it is a family tradition here as in Sweden. Apart from that and the religious aspect which is catolism, then I can see some differencies in the boutiques:

Sweden: Chickens, feathers, candy and yellow yellow! Our eggs have hatched and become in to small and yellow fluff balls and we fill egg shaped forms with a lot of candy, sweets and chocolate. The yellow fluff balls also known as chickens have a big role during our Easter and we also collect small branches which we decorate with colourfull feathers.

France: The focus is on chocolate. The egg forms are totally made in chocolate and in some cases filled with praline. A lot of focus on egg but also rabbits, roosters, mice, hedgehogs and other smaller animals. The bakeries and 'Chocolateries' invest a lot in innovative figures in all sizes in delicate chocolate. I had troubles finding an egg in French chocolate that costs too much. The alternative is the imported chocolate such as Kinderegg. Which doesn't tempt me at all. Instead of 'påskris' (small branches decorated with feathers) the Parisians instead have a lot of flowers in yellow and white.

Anyone who knows more differencies? What do one eat here?

Anyway, I went to Ladurée first to buy something for the boyfriend of mine but the queue was never ending so instead I went to Pascal Caffet on the same street but with less people. I came out with some luxurious pralines with the flavours bergamotte, champagne and caramell. A hot spot if Ladurée is too crowded, and a place that really feels luxurious considering the smaller crowd and less tourists. Mr Caffet was nominated as the best chocolate baker in France last year and he has won a lot of competitions around the world for his chocolate, including the Chocolate World Championship! Pascal Caffet has boutiques in several countries but in my neighbourhood you can find it on 40 Rue Jacob, 6arr.

Clueless i Paris

2010-04-01T22:13:00.004+02:00

Ibland, då och då, går det verkligen upp för mig vilken utlänning jag är i Paris. Som när det tog mig cirka en månad innan jag förstod att en av mina vänner här var någon form av kändis. Vi har varandra på Facebook och jag undrade lite naivt över hur någon kunde ha nästan 5000 vänner på sin lista. När hon bjöd mig på en röda mattangala i London och bad mig packa ner mitt snyggaste fodral och mina högsta klackar så förstod jag fortfarande inte. Jag var fortfarande helt clueless när hon skickade sms till mig om att följa henne när hon var på tv. Men någonstans därefter började jag tänka att det måste finnas något jag missat här.

Jag visste att hon var journalist och eventvärd för galor och stora fester här, men fortfarande stod jag clueless. Så jag ber henne skicka länkar till det som jag missade på tv. Då fick jag svar på gåtorna. Alicia är med i en tv-sänd casting om att bli Frankrikes nya ansikte i tv och hon är bland finalisterna. Jag skickade snabbt ett mail till henne och gratulerade, något för sent kan tyckas men hon skrattade bara åt det hela. Hon gör en superbra prestation och är redan en vinnare. Om hon inte vinner tävlingen är jag ändå säker på hennes storhet, för hon har en hejdundrans personlighet. Nu har jag ett nytt sätt att lära mig franska på: att kolla in min kompis på tv, hur bra är inte det? Kolla in henne HÄR.

A stunning Alicia in a white dress.

English: Sometimes, now and then, I realise what a foreigner I am in Paris. Like when it took me about a month or so before I realised that one of my friends here is some kind of celebrity. We have eachother on Facebook and I was wondering naively how someone can have about 5000 friends on her list. When she invited me to a red carpet gala in London and told me to bring my hottest dress and my highest heels, I still didn't understand. I was still totally clueless when she sent me sms about watchin her on the Tv. But somewhere there after I started to think that there is something here that I am not seeing.

I knew she was a journalist and hostess for galas and big parties here, but still I was clueless. So I ask her to send me the links of whatever it was I missed out on the Tv. There my questions got an answer. Alicia is participing in a casting about being the new face on French television and she is one of the finalist. Quickly I sent her an e-mail to congratulate her, a bit too late one might think but she only laughed at it. She is doing a great job on the show and is already a winner. If she doesn't win the competion I am still sure of her greatness, cause she has an amazing personality. Now I have a new way to learn French; watching my friend on Tv, how good is that? Watch her HERE.

Motion i vårens Paris

2010-04-01T17:30:00.005+02:00

Våren har kommit till Paris och med den värmen och lite bättre väder. Då vi känner att vi har lite problem med att få motion här så har vi börjat cykla. För mig är det nytt och i början var jag livrädd men allt eftersom jag lär mig att hitta så har det börjat bli riktigt trevligt!

Som ni säkert förstår så var det här det perfekta omkörningsstället, övergångsställe, mycket trafik osv.

Så jag accelererade...

Så här glad blev någon av att bli omkörd!

Och här är ghostrider.

English: Spring has come to Paris and with it better weather. We sometimes feel that we have a hard time getting excercise here so we have started to take the bicycle. For me it's new and in the beginning it was rather scary. But as I learn my way around it's actually a pretty pleasant experience! The pictures demonstrates how a ghostrider does a extraordinary passing of another cyclist in the streets of Paris.

/Max

Tom Ford- 'A Single Man'

2010-04-01T00:28:00.008+02:00

En av filmerna jag såg under Le Printemps du Cinema var 'A Single Man' som är regisserad av modegurun Tom Ford. Herrn är numera känd för att vara den som fick den avdankade modeföretaget Gucci på fötter igen när det gick som sämst. Han jobbade på företaget i 14 år varav 10 av dem som chefsdesigner. När han sedan lämnade företaget så hade han lyckats få det att bli en kassako. Från ett 'gubbigt' företag till det hetaste, coolaste inom mode. Han skapade ramaskri då hans metoder ibland ansågs gå över gränsen för hur mycket det var att okej att exploatera sex och nakenheten. Han lyckades med sitt uppdrag i alla fall. Efter Gucci valde han att designa under eget namn vilket även det gick bra. Men så ville han påbörja en ny karriär. I Hollywood. Ja många var ögonbrynen som höjdes, har han fått storhetsvansinne? Men så kom resultatet. En film regisserad av herrn själv. Jag tackar gudarna för hans omvändning. Han är fortfarande bäst.

Filmen är ett konstverk, spring och se den!

Tom Ford, the designer turned movie director.

English: One of the movies I saw during Le Printemps du Cinema was 'A Single Man' directed by the fashion guru Tom Ford. The man is famous for dusted of the tired and nearly bankrupted company called Gucci and turned it into a cash cow. He left the company after fourteen years which of whom he was the creative director for ten of them. So from being a boring, old brand it now had turned in to the hottest and coolest in the fashion industry. He created a buzz and lots of discussions since his methods sometimes was considered to pass the fine line of how much it is okay to use sex and nudity. But he succeeded with his assignment. After Gucci he chose to design for his own with his own name as a brand. But all the sudden he wanted to start a new career. In Hollywood. Hmm. Many was wondering; has he become delusional? Then the result came. A movie he had directed. I am grateful for his decision. He is still the best.

The movie is a piece of art, go and see it!

Jobb och ännu mera jobb

2010-03-31T23:53:00.004+02:00

Killar, tjejer. Jag har så fasligt mycket att göra så jag går under just nu. Men jag tycker om att ha många bollar i luften. Jag känner sannerligen att jag lever, för jag sover knappt längre haha. Därav de korta blogginläggen. Har tagit mig an ett tredje extrajobb serrni, så busy busy! Med bloggen och skolan så ja, ännu mer att göra helt enkelt. What is a girl to do, jag älskar äventyr men äventyr kostar massor med ören!

English: Guys, girls. I have so damn much to do that I am drowning right now. But I like to have much to do so. I feel like I am alive, cause I barely sleep anymore lol. Therefore also the short blog posts. I have also said yes to a third job you see, so busy busy! With the blog and the school so yes, a lot to do. What is a girl to do, I love adventures but adventures costs many cents!

Vädret i Paris

2010-03-31T23:32:00.007+02:00

Körsbärsträd i blom i kontrast mot de gråa molnen.

Jag har varit riktigt arg på vädret här i Paris de senaste dagarna här. Det är galet hur mycket det går upp och ner. På en och samma dag kan det åska, regna, vara hårda vindar, stark solsken. Så i väskan finns numera både solglasögon såväl som paraply. På fötterna gummistövlar de dagar jag ska vara ute mycket, ifall om att. Jag vet aldrig vad jag ska förvänta mig och jag har antingen för mycket eller för lite på mig. Tror väderskiftningarna är en av anledningarna som jag varit förkyld mycket tidigare, vädret här skiftar något så otroligt.

Är det bara jag som känner så här? Är det här typiskt Parisväder? Eller är det bara månader av otur?

English: I have been madly mad at the weather here in Paris the recent days. It's crazy how it goes up and down. In the same day it can shift between thunder, rain, blow or be sunshine. Now I usually bring both my sunglasses aswell as my umbrella. On my feet I have my rain boots the days I am out and about a lot, in case. I think the weather changes are one of the reasons to why I have been sick so many times. I never know what to expect and have either to little or to much clothes on.

Is it only I who feels this way? Is this typical Parisian weather? Or is it simply months of bad luck?

A walk in the park

2010-03-31T23:11:00.003+02:00

Parkpromenad med mycket att titta på.

Baguette, ost, korv och körsbärstomater. Så var lunchen på bänken i parken gjord.

Man måste hänga upp kapporna fint på ställning när man är pensionär och spelar boule.

De barnkära parisarna men den största lekparken.

Gratis att se tennis med både professionella såväl som amatörer.

English: A walk in the park means a lot to watch.

Dagens konst i Paris

2010-03-30T15:11:00.003+02:00

Dagens konst i Paris var gjord i någon form av metall och fanns i studentkvarteren.

English: The art of today in Paris was made in metal and was found in the student quarters.

Fonetik på Sorbonne

2010-03-30T15:07:00.003+02:00

Fonetiklektion going on. Där sitter eleverna med sina hörlurar och övar och repeterar, övar och repeterar.

English: Phonetic lessons going on. There they are the students, practising and repeating, practising and repeating.

Good news?

2010-03-29T23:31:00.007+02:00

Ååååh. Jösses Amalia. Jag har en rolig sak som jag så så gärna vill dela med er. Men än är inte allting klart så... stay tuned. Ni kommer vara först som får veta.

English: Ooooh. Lord and Golly. I have a fun thing that I so so badly want to share with you guys. But not everything is clear yet... so stay tuned. You will be the first ones to know.

Update: I just realised I look angry on the picture. Not a good choice of picture maybe, I simply took the latest one.

Klädseln i Paris

2010-03-29T23:13:00.013+02:00

...och slutligen en dagens utstyrsel för oss som tycker om det! Nu MÅSTE jag plugga.

Detaljer.

English: ... and finally clothes of today for us appreciate that! Now I HAVE to study.

Ladurée and its temptations

2010-03-29T22:52:00.007+02:00

Idag besökte jag Solli på hennes jobb för att diskutera lite framtida planer. Därefter kunde jag och Max inte låta bli att sätta oss ner i den japanska salongen för en liten fika. Hur är det möjligt att gå ifrån Ladurée utan köpa något?

Smygtaget foto på vår kära Solli in action. Busy busy. Är hon inte bedårande i sina arbetskläder?

Den japanska salongen.

Frestelser i rader.

Vår fika bestod av Francieres Pistage. Solli rätta mig om jag har fel på namnet, vilket jag säkert har.

Strax innan vi skulle gå kommer servitören in med en tallrik macaroons för att vi var Sollis vänner. Tack sötaste Solli! Dem där små älsklingarna gjorde min dag. Tror det var apelsin, fikon/dadel, päron samt pistage vi fick smaka på.

English: Today I went to visit Solli at her job to discuss some future plans we have. After wards I felt it was impossible to resist the temptations so we sat down in the japanese salon to have a coffee. How is it ever possible to go to Ladurée without not buying anything?

Ladurée: 21 Rue Bonaparte 6arr.

Lilla E och gåvorna.

2010-03-29T22:30:00.005+02:00

Lilla rara E. Varje gång jag varit med henne kommer jag hem med något nytt. Ibland stoppar hon ner dem i fickan på mig, ibland ger hon dem i handen och ibland slinker det ner i väskan i smyg. Det har funnits gånger då jag gått omrking och tyckt att min handväska känns extra tung för dagen och kommit hem och hittat snöglob, snäckor, stenar, masker... Varje gång vi ska skiljas åt är en tid av insisterande på varför hon inte ska skänka mig allt det här. Förgäves. Hon är envis som få och visar kärlek som få. Ovan ser ni dagens små gåvor.

English: Sweet little E. Each time I have spent time with her I come home with something new. Sometimes she puts things in my pockets, sometimes she gives them directly in my hand as presents but there are also times when she secretly puts something in my purse. There have been times that I felt my handbag has been strangely heavy and when I got home I've found all kinds of toys, stones and things she collects. Each time we are saying goodbye I have to spend some minutes insisting about why she shouldn't give me anything new. No use. She is unusually stubborn and unusually caring and loving. Above you see the gifts of today.

Kosher på Chez Marianne

2010-03-29T20:32:00.012+02:00

Min vän Maryam har anlänt till Paris! Hon ska bo här ett par tre månader, så roligt så trevlig. Välkommen sötnos! Jag drog med henne till Chez Marianne dagen efter ankomst för att tillsammans med mina vänner äta en Kosher-middag. Konceptet är lite som Tapas, du får en lista med olika Meze att välja på och således få till din skräddarsydda rätt. Chez Marianne är en av stans bästa när det kommer till Kosher och Meze och det gäller att boka bord i tid. Restaurangen är uppdelad på fyra ställen i en trevägskorsning i Marais och servitriserna springer emellan dem tallrikarna i ur och skur högsta hugg. Charmigt, smakrikt och mycket liv garanteras på den här restaurangen. Åh förresten går det lika bra att beställa maten som take away. Perfekt om du planerar en picknick!

Max och Maryam hugger in.

En tallrik för två till mig och Max, bestående av bland annat: Aubergine- och vitlöksröra, levermousse, stekta auberginer i tomatsås, tabouleh, falafel, tajineh, kefta och hummus.

Maryam och Veronicas tallrik.

Pierre Olivier och Nici.

Veronica och jag.

På väg till baren Zero Zero.

English: My friend Maryam has arrived to Paris! She is going to live here for a couple of months or three, so fun so nice. Welcome dear! I took her with me to Chez Marianne the day after she arrived to spend an evening out on a Kosher restaurant together with my friends. The concept is similar to Tapas. You get a list of different Meze to choose from and thus make your own personalized dish. The restaurant is divided into four different places in a three way crossing in Marais so the waiters have to run back and forth, no matter weather, with the plates balanced on their arms. Charming, tasty and an animated atmosphere is guaranteed at this restaurant. Oh also, if you like you can order the food as take away, which is great if you are planning a picnic!

Chez Marianne: 2 Rue des Hospitalières St-Gervais 4arr.

Students restaurant in Paris

2010-03-29T19:09:00.008+02:00

Här är ett av ställen jag brukar gå förbi med slutna ögon.

Bilder på utvalda delar från Resto-U. Ni förstår att det krävs stark disciplin för att undvika de dagliga frestelserna som inte kostar mer än några kronor. Var gång jag lyckas med det här (vilket faktiskt blir varje dag i veckan numera) ger jag mig själv en klapp på axeln.

English: Pictures from some of the things that are offered at the students restaurant Resto-U. It takes a lot of discipline to avoid the daily temptations that doesn't cost more than a few ten cents. Each time I succeed (which is everyday of the week nowadays) I give myself some credit.

Dagens gatukonst

2010-03-29T19:02:00.002+02:00

Gatukonsten här i Paris slutar aldrig att leverera.

English: The street art in Paris continues to deliver.

The dance of Brigitte Bardot

2010-03-29T14:15:00.002+02:00

Pause

2010-03-29T00:15:00.002+02:00

Efter en tuff vecka med mycket spring hit och dit så valde jag att pausa ifrån skrivandet den här helgen. Har ingen energi kvar och istället för att plugga ikväll till ett test imorgon har jag mest suttit i sängen och fördrivit tiden på onödiga saker som surfa på nätet. Jag sitter till och med och funderar på att skippa skolan imorgon och ta en dag ledigt (förutom jobb på eftermiddagen). Men känner jag mig själv rätt kommer jag stiga upp imorgon och hasa mig till skolan i alla fall. Klockan är 00.22. Är det för sent att börja plugga till testet?

English: After a tough week with a lot to do and a lot of things happening I decided to take a pause from the writing this weekend. I don't have any energy left so instead of studying for my test tomorrow I have been spending my time on useless stuff like the world wide web. I am even thinking of skipping class tomorrow and take day off (besides working in the afternoon). But I know myself so I will probably go to school anyway. The time shows 00.22. Is it to late to start studying for the test?

Monica, Vanessa och John.

2010-03-26T00:38:00.002+01:00

Den oemotståndliga italienska modellen och aktrisen Monica Bellucci, som aldrig nöjer sig mednågon sämre än John Nollet. När plikten kallar flyger han ner till henne. Hon är ansiktet utåt för Diors make up.

Den franska sångfågeln och aktrisen Vanessa Paradis med sin favoritstylist John Nollet. Jag hade äran att träffa honom och han var delaktig i att få mitt hår perfekt då han gjorde den slutliga touchen. Hans studio var magnifik och han var en väldigt ödmjuk och lugn man som gav Nabil en massa komplimanger för hans arbete och mig för min tålamod (min styling tog över tio timmar första dagen och två timmar andra och då var Nabil väldigt snabbt).

English: The Italian actress and model Monica Bellucci is the face of Dior Make Up and a big fan of John Nollet. She doesn't settle with with anything less. Vanessa Paradis, the French singer and actress, is also one of Mr Nollets regular customers and a friend. I had the honour to meet him and he participated in making my hair perfect since he made the final touch. His studio was magnificent and he was a very humble and calm man who gave Nabil loads of compliments for his creation and me for my patience (the styling took more than ten hours the first day and two the second and yet Nabil work really fast).

Begåvningen Nabil slår till igen

2010-03-25T22:23:00.010+01:00

Kommer ni ihåg när jag berättade om min vän Nabil? Ni vet han som gav mig en hår make over inför sitt nya jobb? För er nya kan jag sammanfattade det lite kort. Nabil jobbade i New York i ett par år och var bland annat Martha Stewarts personliga hårstylist och gjorde håret på gästerna i Tyra Banks Show. Han flyttade tillbaka till Paris och blev tillkallad på intervju hos ingen mindre än Frankrikes främsta hårstylist John Nollet. Herr Nollet stylar främst håret på filmstjärnor är bland annat vackra Monica Beluccis personliga hårstylist. På sitt CV har han bland annat filmen 'Amelie från Montmartre' och diverse tidningsomslag.

Men det var min vän Nabil jag skulle berätta om. Han skulle på intervju för den här mäktiga herren och han valde mig som modell. Hans uppgift var:

Make it perfect. Think Chanel, think the little black dress and think gorgeous!

Klart jag nappade! Jag har varit supernöjd med förvandlingen han gjort och ser framemot nästa gång han ska styla mitt hår igen. Om ni vill höra mer om den coola upplevelsen så kolla i arkivet på september/oktober någon gång.

Nabil själv är modell och blev headhuntad av ingen mindre än den världskända designern John Galliano.

Nabil ser bara perfektion när han arbetar. När han således erbjöd sig att styla Max hår var vi inte sena med att tacka ja. Max behövde inte ens förklara vad han ville ha. Nabil visste precis vad han skulle ha och vilka är vi att säga emot? Inte för att Max hade mycket hår från början men det tog Nabil två timmar av precision och koncentration, med rakblad, sax och kniv till hans klient slutligen såg snyggare ut än någonsin. Som flickvän så är min åsikt väldigt viktig och jag vill tillägga att även jag är mycket nöjd! Det är ju inte för inte som en av hans klienter bland annat heter Marion Cotillard och Vanessa Paradis...

Marion Cotillard tillsammans med Penelope Cruz på premiären av filmen Nine i Paris. Nabil stod för färg, klippning och styling kvällen till ära.

Min pojkvän på en inte alltför smickrande bild. Men vad ska jag göra när han aldrig vill ställa upp på modellbilder? Jag ska se till att det blir ändring. Var munken god Max?

English: Do you remember me telling about my friend Nabil? You know the guy who made a total make over with my hair because of his new job? I can summarise it shortly. Nabil worked in New York for a couple of years and was for instande Martha Stewarts personal hairstylist and made the hair of the guests on the Tyra Banks Show. He moved back to Paris and was called for an interview for no one less than the best hairstylist in France, John Nollet. Mister Noller style mainly movie stars and one of his clients is the amazingly beautiful Monica Bellucci for whom he is a personal hair stylist. On his resumé he has also the movie 'Amelie from Montmartre' and a whole lot of magazine covers.

But it was Nabil I wanted to talk about. He was doing this interview for this great man and he chose me as his model. His assignement was:

Make it perfect. Think Chanel, think the little black dress and think gorgeous!

Of course I did it. Since then I have been super satisfied with the creation and I look forward until the next time he is going to style my hair. If you want to read more about the cool experience then check the archives during Septembre/Octobre.

Nabil only sees perfection while working. Thus when he offered to do Max's hair we said yes and thank you right away. Max didn't even have to explain what he wanted. Nabil new exactly. And who are we to argue against that? Not that Max had much hair to begin with but it took Nabil two hours av precision and concentration, with razor, scissor and knife until his client looked more gorgeous than ever. Being his girlfriend my opinion counts too and I want to add that also I was very happy. Now you understand why one of his clients is Marion Cotillard and Vanessa Paradis.

Jardin de Luxembourg

2010-03-24T23:25:00.004+01:00

Måste visa er bilderna jag fotade för ett tag sedan i Jardin de Luxembourg. Vädret var fortfarande lite kyligt och parisarna promenerade fortfarande runt i vinterjackor. De är lite mer känsliga för kylan här förstår ni. Ojjar och har sig om temperaturen vågar visa minus. Men det var inte det jag skulle berätta om. Jag skulle visa er deras kärlek till den här vackra slottsparken. Oavsett väder så är de där. Med hunden, med boken, med studierna, med schackkollegorna, med tenniskollegan och boulekollegan, med sina pappersbåtar i fontänten, med nya kärleken och med sina cigaretten i högsta hugg i allt de tar sig an. Luxembourg-trädgården är en fröjd för ögat och en njutning för själen. Jag går dit inte bara för att promenera och tänka, utan även för att njuta av det franska skådespeleriet som är gratis att titta på. Deras rofyllda liv i parken där kultur på riktigt skattas högt och praktiseras till vardags.

English: Have to show you some pictures I took a while ago in Jardin de Luxembourg. The weather was still a bit to cool for the Parisians but nothing can stop them from taking a stroll in their beloved park. They love the gardens of Luxembourg so much that nothing can stop them from going there. With the dog, the book, the studies, the chess mates, the tennis collegue, the paper boats in the fontaine, with the new love and always with that cigarette between the fingers. Jarding de Luxembourg is a beautiful sight and to be there is such a pleasure. I go there not just to take a walk and think, but also to look at the French scenarios that are free to watch. Their tranquil lives in the park where culture is highly appreciated for real and is practiced in the daily life.

Lyxiga vardagslivet

2010-03-24T23:10:00.003+01:00

Middagen idag bestod av färdigköpt fisksoppa som var superb. Till det bidde det crab sticks, rädisor, paprika och ost. Sista dropparna av rosévinet till.

Till efterrätt då? Årets första jordgubbar hörrni! Ja jag vet, det är för tidigt och ja jag vet de kommer inte vara söta och goda tänker ni. Men det var dem visst! Både söta och goda och billiga dessutom. En stor ask för 1.49€. Det ni! Till dem supergoda, söta och billiga jordisarna knaprade vi lite mörk choklad. Jag har anammat det lyxiga vardagslivet som fransmännen lever. (Okej bortsett från min dagliga besök på 'bamba')

English: For dinner we had bought a superb fish soup. With that we had crab sticks, radish, paprika and cheese and the last drops from the rosé wine we opened a couple of days ago.

As for dessert? The first strawberries for the year you guys! Yes I know, it's to early and yes I know they will neither sweet nor tasty you think. But they were! Both sweet and tasty and cheap for that manner! A big box for 1.49€. Huh what do you say about that? To the super delicious, sweet and cheap strawberries we had som dark chocolat. I have embrace the luxurious everyday life whom the French always seem to live. (Besides me visiting the Resto-U everyday.)

Dagen jag fick post i elskåpet

2010-03-24T22:19:00.011+01:00

Jag har alldeles glömt att berätta slutet på historien som gick under namnet: Jakten på den försvunna skatten a.k.a presenter och post som hamnade på villovägar någonstans mellan Sverige och Frankrike. Ungefär fyra veckor efter att min och pojkvännens föräldrar har skickat paket till oss får vi slutligen två handskrivna lappar. De jag tidigare berättade om. Det är husets Concierge, eller fastighetsskötare sort of, som skrivit dessa. Varje dag i en vecka knackar vi på dennes dörr såväl morgon som kväll för att få de paket han skrivit väntar på oss. Rien. Nada. Inget.

Till slut skriver jag en lapp tillbaka, på franska så klart, och säger att vi kommer 9.45 nästa morgon. Ja men självklart, vad förväntar jag mig. Ingen är där så klart. Ny lapp, samma meddelande, repeterad procedur. Fortfarande inget. Efter en vecka således (nu har det hunnit gå sex veckor sammanlagt) får vi en ny lapp: Ni kan hitta paketet i en vit 'placard'. Vid den här tidpunkten visste jag fortfarande inte vad en placard var. Det hjälpte inte heller att allt var vitt i uppgången... Vi går fram och tillbaka som två idioter, tittar runt hörn, lyfter på saker, knackar oss fram, öppnar förbjudna dörrar, kikar i papperskorg, lyfter på trädgårskvastar. Allt medan våra grannar går förbi och undrar vad de dumma invandrarna håller på med den här gången. Ja inte vet jag. Ville bara ha mina paket! Vi ger upp och beslutar oss för att vara smarta och gå de sju våningarna upp i alla fall för att slå upp ordet 'Placard' i Prismas Franska Ordbok. När vi ska uppför trapporna ser jag i ögonvrån ett vitt elskåp. Kan det vara? Nej, vem lägger något i ett elskåp? Vågar vi göra bort oss ännu mer? Ja vi har inte direkt något mer att förlora. Voíla, resultatet ser ni nedan.

Äntligen fick jag mammas och pappas efterlängtade födelsedagspresent. Nyfikna?

English: I have totally forgot to tell you the ending of the story about the lost treasures, also known as presents and packages that got lost somewhere on the way from Sweden to France. About four weeks after our parents had sent everything to us we finally received two handwritten notes from our Concierge (housekeeper), the ones I told you about before. Everyday for a week we knock in his/her door morning as well as evening to take our packages. Rien. Nada. Nothing.

Finally I write a note back, in French of course, and tell the Concierge that we will come next morning at 9.45. But of course what did I expect. No one is there of course. New note, same message, repeated procedure. Still nothing. Thus, after a week (now it has been six weeks all together) we receive a new note: You can find your packages in a white 'placard'. At this moment I still didn't know what a 'placard' was. It wasn't helping that the whole lobby was in white... We walk back and forth as two idiots, look around the corners, lift up things, knock on things, open prohibited doors, take a glance in dustbins, maybe under the broom? Our neighbours pass by and look at us and wonders what the stupid foreigners are up to this time. Well how should I know, I only wanted my birthday presents! So we give up and decide to be smart and climb the stairs seven floors up to search the dictionnary for the word 'placard'. On our way I notice this white electrical cabinet. Can it be? No, who puts something in an electrical cabinet? Can we risk embarass ourselves even more? Well, it's not as if we have anything to loose anymore. And voíla, you can see the result above.

Dagens konst

2010-03-24T19:45:00.002+01:00

Latinkvarteren kan man alltid lita på när det gäller konst.

English: You can always rely on the Latin Quartier when it comes to art.

Persiskt Nyår på La Palette

2010-03-23T21:02:00.014+01:00

I lördags var det persiskt nyår. Vilket jag tyvärr, tyvärr inte firade. Hade varken ingredienser, en ett riktigt kök, en ugn, plats för Hafsin (ett bord som dukas upp med sju symboliska saker som börjar på bokstaven S) eller tid att förbereda allting. Så det var en mycket ledsam dag för mig att inte får vara med min familj som vanligt och fira. Persiskt nyår är en högtid som firas med familj i lugn och ro. Där vi sitter kring ett uppdukat bord och äter och läser från Hafez (en persisk poet, 1320-1390 e.Kr) och pratar om det föregående året samt det år som väntar oss. En väldigt mysig dag. Istället dränkte jag mina sorger med ett glas rosévin på La Palette i Saint Germain och vid på klockslaget (18.31) skålade jag med Max och firade in det nya året. Vi räknar exakt nämligen. Så ibland har det inneburit att vi fått stiga upp klockan fyra på morgonen för att samlas runt bordet. Eller att vi får lov att få ledigt från skolan för att vid lunch fira in det nya året.

Så Gott Nytt År 1389 på er alla mina kära trogna läsare!

(La Palette är ett übermysigt café/lounge/bar som är väldigt populär bland lokalborna i Saint Germain. Kom i tid för du kommer garanterat få köa för ett bord. 43 Rue de Seine i arr 6.)

Snyggaste pojkvännen i världen. Ville bara säga det.

English: Last Saturday was the Persian New Year Eve. Which I ufortunately this year not celebrated. I had neither the ingredients, a real kitchen, an oven, a place for the Hafsin (a table decorated with seven symbolic things that start with the letter S) nor the time to prepare everything. So it was a sad day for me. You see, the Persian New Year is celebrated with the family and it is a very peaceful and harmonic time. We sit around an all set table to eat and read Hafez (a persian poet, 1320-1390 A.D) We talk about the past year and our expectations for the upcoming year. A very cozy, calm day. Instead I buried my sorrows with a glass of rosé wine at La Palette in Saint Germain and on the clock (18.31) I made a toast with Max to welcome the new year. We count exact you see. So sometimes this has meant we had to go up four in the morning to sit around the table. Sometimes we had to ask for a day off from school to celebrate together at lucnh.

So Happy New Year 1389 my dear readers!

(La Palette is an über cozy café/lounge/bar which is very popular amongst the locals in Saint Germain. Come in time to get a table cause you will have to stand in line, that's for sure. 43 Rue de Seine in 6th arr.)

2010-03-23T20:36:00.002+01:00

Kolla vad fina baksidorna på biljetterna är! Dem kan man spara och samla på.

English: Look at the back of the cinema tickets. Something to collect if you want.

Le Printemps du Cinema

2010-03-23T19:26:00.007+01:00

Mellan 21-23 mars är det Le Printemps du Cinéma. Vilket innebär att alla oavsett ålder, oavsett film samt oavsett tid på dygnet får gå på bio för 3.5€. Är inte det finemang? Jag hade skrivit ner det här datumet i min kalender redan för en månad sedan men så bidde det så mycket i helgen att jag glömde checka av kalender och där med missade första dagen. Men igår gick vi och idag gick vi igen och ikväll ska vi gå också! Så sammanlagt kommer det bli tre biofilmer under två dagar vilket jag tycker är bra jobbat med tanke på att vi jobbar och går i skola samtidigt båda två. Vem har sagt att det är lätt att gå på bio?

Hur som helst så är det här med bio så himlans roligt här. Har berättat för er om systemet tidigare, ni vet först till kvarn för att köpa biljett sedan först till kvarn för att skynda och välja plats (kolla tidigare inlägg). Då det tidigare hänt att vi fått skippa en biokväll för att vi var för sena till kön så var vi nu lite nojjiga och var där prick en halvtimme innan. Först till biljettluckan alltså (se längst till vänster i bild) och jag frågar om det finns biljetter kvar till Shutter Island och hon svarar 'Il y a beaucoup'. Parfait - då tar vi två tack! Vi märker att portarna är stängda så vad ska vi göra? Jo ställ er under skylten för filmen (Bild nummer 1). Eeeh... Inte en kotte står där, kan jag verkligen ha hajjat rätt? Bara stå under en skylt rätt upp och ner mitt på trottoaren där alla passerar? Jamenokejrå.

Efter fem minuter hade det bildats en femton meter lång kö bakom oss. Segerglädjen var stor över att vi var först må ni tro! Tji fick alla tyckte vi. Men inte en kotte brydde sig...

Vi stod under skylten för Shutter Island. Eller 'Shytör Ylå' som det kallas på franska.

Början av den i mina ögon lååånga kön. Ser ni Max i början?

Under bioduken stod det 'Defense de fumer' (Rökning förbjuden). Jag antar att det behöver tydliggöras i det här landet.

English: Between 21-23th of March it's the Le Printemps du Cinéma. Which means that everyone no matter age, no matter movie or time on the day can watch a movie on the cinema for 3.5€. Ain't that great? So yesterday we went and saw and movie, today lunch we saw a second one and tonight we might see one again. So all on all three movies on two days which is well done for us since we work and go to school at the same time. Who said it was easy to go to the cinemas?

However, this cinema thing is so fun here. I told you before the system of how you have to be first in line to get the good seats and so on since that is not decided in before. It's like a hunt. First come, first served you know. We missed out on a movie night before because we were to late. So since then we have got a bit worried and this time we were there an half an hour before, sharp. I go to the counter to ask if there are any tickets left to Shutter Island and she answers: Il ya beaucoup. - Parfait! Then I want two please. I noticed that the gates are closed so what to do? Well you have to stand in a line under the sign for the movie you want to see. (Picture number XX). Eeeeh... it's no one there, did I understand her correctly? Shall we just stand there in the middle of the pavement were people pass and wait? Ohwellokaythen.

After five minutes this long line on fifteen metres has been growing behind us. The victory was ours! We were the first and very happy and proud of this. Although not a single soul seemed to care...

22 mars kändes som en svensk sommar...

2010-03-22T20:27:00.007+01:00

Att vårdagjämningen infaller runt 21 mars är lätt att förstå. Sedan det persiska nyåret för två dagar sedan (och bortsett från ösregnet under lördagnatt) så har det varit skinande sol. Efter skolan gick vi sedvanligt till 'bamba' för att käka lunch för att därefter göra parisarna sällskap i solen i den vackra Jardin du Luxembourg.

Jag har låtit lockarna få göra sitt och leva fritt för några dagar. Det var ett tag sedan nu.

Vi jobbade lite på brännan i en timme eller så och gjorde våra läxor. Det var värme á la svensk sommar. Jag somnade.

Obligatoriska läsningen i parken.

Efter solningen och pluggandet gick vi till ett café mitt emot Saint Sulpice (ni vet kyrkan där roslinjen påstods vara i boken Da Vinci-koden). Det bidde varsina kaffe i söta blommiga små koppar.

Ser ni Max i myllret?

Efter det obligatoriska kaffebesöket åkte jag som vanligt till jobbet.

För att invänta min tjej tillsammans med de flådiga damerna och herrarna...

...och ut kom världens coolaste femåring i nya blinkande skor och gul ballerinakjol med ett stort leende och gav mig en puss på kinden. Det var bara det som fattades, sedan blev min dag perfekt.

English: Since the Persian new years eve the sun has been shining constantly (besides Saturday night when it was pouring rain). After school today we went to 'bamba' to eat lunch as usual and afterwards we joined the Parisians in the sunny Jardin de Luxembourg. We study and tanned and it was so hot that I also fell asleep for a while. After an hour or two we felt we had enough and went to grab the usual coffée at a café opposite to Saint Sulpice (the church that got famous through the book The Da Vinci Code). So the time passed by and it was time for me to work. I arrived at E's school and waited together with the fancy mums and dads until all the sudden a cool five years old chic came out with new twinkling shoes and a yellow ballerina skirt and kissed me on the cheek. That made my day even more perfect.

Kvällsmat

2010-03-21T23:31:00.005+01:00

Efter morgonens frosseri blev det en lättare middag. Soppa på vattenkrasse med en tallrik av korvar och ost.

English: After a heavy brunch the dinner had to be a bit lighter. Soup with an assortiment of sausages and cheese.

La Fidélite

2010-03-21T21:43:00.021+01:00

Så i fredags var jag på La Fidélite. Jag åkte utanför bekvämlighetszonen återigen för att testa på en parisisk hemlighet. 'Ända' till 10e arret åkte jag, bort från turiststråken och boulevarderna. För att komma till ett ställe som utifrån sett inte såg ut att vara så mycket till världen. Tunga röda draperier täckte fönstren och det fanns inte en minsta antydan på att ställe skulle vara populärt. Jag som fått uppfattningen om att La Fidélité inte ska synas på radarn för den vanliga turisten men som därför ska vara så bra när man väl är på plats. Så med skepsism steg jag innanför de oansenliga portarna och möttes av en stor vacker sal med kristallkronor och tända ljus. Sorl, vackra gäster, sexiga drinkar och inbjudande atmosfär. Vi hade kommit rätt.

Medan vi väntade på bord tog vi varsin aperitif i baren, som brukligt i det här landet. Jag och Max varsin Martini och Nici och hennes vän på besök från Tyskland tog ett glas Chablis. Maten vi sedan åt var verkligen supergod. Ankan och köttet var mört, fisken var välgrillad, grönsakerna fortfarande lite knapriga efter stekningen och såsen mustig. Efterrätten var både besvikelse och överraskning på en och samma gång. Detta då de inte var de traditionella tillagningssättet, så det var inte som vi förväntat. Men det var goda på sitt nyskapande sätt.

För en skön känsla i en vacker miljö med plingande loungemusik, utan turistkartor och kameror i sikte, samt för en fantastisk fransk matupplevelse med en annorlunda vinkling; gå till 12 Rue de la Fidélité i 10e.

Det här stället rekommenderas starkt.

Jag åt anka inbakad i sallad och med potatis- och mascarponepurée.

Vackra Nici.

Nicis vän Christine som är på besök från Tyskland.

Här uppe var det någon som fyllde år så hela salongen började sjunga för henne.

I väntan på taxi.

English: On Friday I was at La Fidélité. I went 'all' the way to the 10th arr. to try a place I heard was supposed to be sort of under-the-radar but oh so good and without all the common tourists. A Parisian secret for the hip people sort of. When I arrived it didn't seem to be that great and popular and the red heavy curtains were covering the windows so we couldn't take a look inside. So I was a bit sceptical when I walk inside the discrete door but got surprised when I walked into this big salon with chandeliers and candles. Buzz, beautiful guests, sexy drinks and a veru inviting atmosphere. We had come to the right place.

While waiting for our table we were very French and ordered an aperitif. Me and Max had Martini and Nici and her friend who is on visit from Germany drank Chablis. The food we afterwards had was truly delicious. The duck and meat was tender, the fish was well grilled, the vegetables still a bit crusty after being fried and the sauce musty. The desserts was both disappointing and surprising. This since we had expected them to be made in a traditional way and they weren't. But they were great in their new different way.

For a nice atmosphere with lounge music, no tourists and maps in sight, and for an experience of great French cuisine with a twist; go to: 12 Rue de la Fidélité in the 10th.

This place is highly recommended.

Fördomar som besannas

2010-03-21T20:10:00.004+01:00

Det är intressant att se de kulturella skillnaderna mellan fransmännen och svenskarna. Det är mycket mer som skiljer än vi tror, medan det samtidigt är en del som är mycket mer lika än vi tror också. Jag tänkte att det kunde vara intressant att berätta lite om det här på bloggen. Delvis för mitt eget minne men även för er att få höra. Självklart kommer det vara generella slutsatser som dras. Men vi börjar med en positiv och en negativ aspekt, utifrån mitt perspektiv.

-Positivt

Pardon! Excusez-moi! Var du än går, råkar du stöta ihop med någon fransman så är de direkt där för att be om ursäkt för obekvämligheten som uppstått. Det spelar ingen roll om det är ditt fel. Det spelar ingen roll om du är turist. Det spelar ingen roll om du är en ung rebellisk tonåring. Har du stött ihop med en fransman så ber de dig om ursäkt. Inte alltid bara en liten 'Pardon' heller. Är det en gentleman du råkat in i är det en enda lång rabblande mening om hur du borde förlåta denne herre. Jag gillar den här artigheten väldigt mycket och önskar det fanns mer av den varan i Sverige.

-Negativt

Patriotismen. Alla har den. Varenda fransman. Jag har talat med så många fransmän om det här, såväl inhemska som de med utländsk bakgrund. Alla står sig lika frågandes till ämnet. Vad är det jag inte förstår med att alla som besöker Frankrike måste tala franska? Spelar ingen roll om du är turist eller nyligen flyttat dit, är du inom landets gränser så ska du tala franska. De fransmän som haft utländsk bakgrund har inte ens kunnat tala sina modersmål, det behövs ju inte eftersom de bor i Frankrike nu förstår ni. Så talar jag om det här med allmänbildning, det intressanta med språk, att nyanser i kultur märks tydligare med kunskap inom olika språk och så vidare. Det fortsätter titta på mig som om jag vore totalt korkad, varenda gång.

English: It is interesting to see the cultural differencies between French and Swedish people. It is more than differs than we might think, but also more that is the same. I thought it could be interesting to tell about some of this here on the blog. Partly as a reminder for myself later but also for you to know. Of course though, everything I tell will be generally. But let's start with one positive and one negative aspect, as I see it.

-Positive

Pardon! Excusez-moi! Anywhere you go, if you by accident bump into a French they quickly turn around to beg you pardon for the unconvenient situation. It doesn't matter if it's your fault. It doesn't matter if you are a student. It doesn't matter if you are rebellious teenager. If you bumped in to a French then they will ask you for forgiveness. Not only with a simple 'pardon' always either. Is it a gentleman he will stand there and say this long long line about how you should forgive him. I like this politeness very much and wish we had more of it in Sweden.

-Negative

The patriotism. Everyone has it. Every single French. I've spoken to a lot of French people about this, native as well as with different backgrounds. They are all very confused when I bring up the subject. What is it that I don't understand about people having to speak French when they are in France? It doesn't matter if you are a tourist or recently just moved there. If you are within the French borders then you should speak French. The French people I've spoken to who had a foreign background couldn't even speak their mother tongue, it's not needed since they live in France now you see. So I speak about common knowledge, how interesting it is to know many languages, that cultural differencies easier can be noticed when you have some knowledge in a certain language and so on. They keep staring at me as a was a total idiot, every time.

Promenad framför Le Bon Marché

2010-03-21T19:48:00.005+01:00

Efter brunchen blev det en solig promenad i miniparken framför Le Bon Marché där barnen sprang runt i sina manchesterbyxor från Armani och svarta lacksneakers från Nike. Så klart. Vi satt och tittade på medan parisarna passerade framför oss och levde franska sina liv.

Ungen smaskade på en macaroon i större format. Han måste ju få mellanmål.

Inte en fransk park om där inte sitter någon och läser.

English: After the brunch we took a sunny stroll in in the mini park outside Le Bon Marché where the kids ran around i manchester trousers from Armani and black sneakers from Nike. Of course. We sat there and watch the Parisians pass by and living their French lives.

Sunday Brunch at LPQ

2010-03-21T19:20:00.006+01:00

Veckans söndagsbrunch intogs på Le Pain Quotiden som jag tidigare varit på och berättat om. Men idag var första gången jag testade brunchen, ett måste på söndagar här i Frankrike. Det var en mäktig brunch som bjöds på:

*En stor tallrik ost och sallad med rökt lax/charkuterier.

*En pain chocolat/croissant/brioche (enorma).

*Biodynamisk löskokt ägg.

*En skål med biodynamisk yoghurt och müsli.

*Valfri varm dricka (vi beställde in te, choklad, latte och cappuccino).

*Valfri fruktjuice (vi beställde in cassis, päron, körsbär och äpple).

*En korg full med färskt bröd samt smör.

*Marmelader, syltar och olika sorter av nötkräm och chokladpålägg, bland annat en med vit choklad!

Så ni förstår att vi blev mätta. Gott var det också. Le Pain Quotidien rekommenderas för den goda och biodynamiska maten som serveras i en mysig och rustik miljö. Just den vi var på, på 25 Rue de Varenne i 7e arret, verkade vara en gammal fabrikslokal. Lite rough och mysig på en och samma gång.

English: The weekly Sunday brunch was spent at Le Pain Quotidien which I have been to and told you guys about previously. But today was the first time I tried the brunch, which is a very French Sunday tradition. The brunch was enormous:

*A big plate with an assortiment of chesse and salad with charcuterie/smoked salmon.

*One piece of Pain Chocolat/Croissant/Brioche (enormous pieces).

*Biodynamic boiled egg.

*A bowl of bio dynamic müsli and yoghurt.

*An optional glass of juice (we had blackcurrant, pear, cherry and apple).

*An optional hot drink (we had tea, cappuccino, chocolate and latte).

*A bascet full of freshly baked bread and butter.

*Marmelades, jams and different kinds of nut cream and chocolate to your bread, including a white chocolate cream!

So you can imagine how full we got. It was delicious. Le Pain Quotidien is recommened for the tasty and bio dynamic food that is served in a cozy and rustic environment. The one we attended, at 25 Rue de Varenne in the 7th, was situated in an old fabric. Rough and cozy at the same time.

Oh Golly...

2010-03-21T03:03:00.003+01:00

Åh attans och åh gudars och fy bubblan. Den här bloggen har börjat ge mig lite ångest. Har så många recensioner och historier på lager men allt tar sådan tid. Vill ju leva också medan jag är här. Men också berätta allt för er. Är det okej om inläggen kanske kommer i efterhand under tidens gång?

English: Oh damn it and oh golly and gosh. This blog has started to stress me out. I have so many reviews and storys on hold but everything takes such a long time. I want to live while I am here. But also tell you about everything. Is it alright if I write the posts after a while as time goes by?

Kvällens middag

2010-03-21T02:59:00.002+01:00

Kvällens middag. Lite torrare och lite dyrare än hemma. Dubbelt så dyrt för att vara exakt. Precis som allt annat här.

English: Todays dinner. A bit dryer and a bit more expensive than in Sweden. Double the price to be more exakt. Like everything else here.

Dagens konst på vernissage

2010-03-21T02:38:00.011+01:00

Något jag tycker väldigt mycket om med mina konstnärskvarter är att man bara så där vips av misstag kan hamna mitt i en konstutställning eller en vernissage. Som idag när vi skulle iväg och fika. Kommer inte ihåg konstnären, fy skäms. Men det var en vernissage för en utställning med massa runda stenar som var ihopklistrade. Haha. Det var bättre än det låter. Men inte så bra ändå.

English: One thing I especially like about my artsy neighbourhood is that you by accident just like that can end up in an art exhibition or an art opening. Like today when we were heading for a coffee. Don't remember the name of the artist, shame on me. But it was an opening for an exhibition with loads of stones glued on each other. Haha. It was better than it sounds. But still not that good.

Pierre Hermé

2010-03-21T00:53:00.004+01:00

Idag när vi gick runt hörnet från vår byggnad möttes vi av en lååång kö som ringlade sig runt i kvarteret. Hmm... kan det vara kön till...??? Jo men visst fasiken var det kön till Pierre Hermé. Macaroonens mästare. Herrn som har fyra generationer av bagare i ryggen och som gjort stor succé både i Paris såväl som i Tokyo och fått pris för sina verk av ingen mindre än dåvarande presidenten Jacques Chirac. Hans första parisiska bageri ligger precis runt hörnet från mig, aint that divine? Hans butik tävlar med Ladurée men till skillnad från den så är hans bageri mer minimalistisk och diskret.

Ja då gick jag där blåst som bara en utlänning kan vara och undrade varför alla parisare bara så där plötsligt blivit sugna på Macaroons på en och samma gång. Låt gå för att de älskar bakelser mer än någon annanstans i världen men... Ja så kom jag hem. Satte mig vid datorn. Klickade in på en av mina favoritbloggar om Paris. Där står det: Jour du Macaroon. (Macaroonens dag). Pierre Hermé delar ut sina världsberömda små bakelser gratis till folket. Tack. Och vad i helvete. Varför är det ingen som talar om det här för mig?????

English: Today when I turned around the corner of our building I bumped in to this loooong line. Hmm.... can it be a queue to...??? But hell of course it's the line to Pierre Hermé, the master of Macaroons. The mister who comes from four generations of bakers and who had great success in both Paris as well as Tokyo and received an award for his pieces of art from no one less than the president at that time; Jacques Chirac. His first bakery in Paris is just around the corner from where I live, aint that divine? His bakery competes with Ladurée but is more minimalistic and discrete.

However there I was, dumb as only a foreigner can be and wondered why all the Parisians all the sudden like that got an urge for Macaroons at the same time. Alright, they love pastries more than anyone else in the world but... Yeah, so I got home. Sat down with my computer. Navigated into one of my favourite blogs about Paris. There it says: Jour du Macaroon (The day of the Macaroon). Pierre Hermé gives away his Macaroons for free to the people. Thanks. And what the f*ck. Why isn't anyone telling me these important things????

Ösregn i Paris

2010-03-20T23:50:00.002+01:00

Just nu: Hopp i ösregnet på balkongen. Jag behövde rensa skallen och ta en kalldusch, bokstavligen. Det var kallt jo tack.

English: Right now; Jumping in the pouring rain on the balcony. I needed to clear my head and take a cold shower literally. It was cold indeed.

YSL på väggen

2010-03-20T16:27:00.001+01:00

På min vägg en present från YSL.

English: On my wall a gift from YSL.

Working

2010-03-20T16:20:00.004+01:00

Jag just nu. Bloggandes för fullt. Inte trodde jag det här för ett halvår sedan...

English: Me right now. Blogging my ass off. Nothing I could have imagined a half year ago.

2010-03-20T16:13:00.003+01:00

Et voìla! Det gick vägen! Åååh nu ska det drickas kaffe tills jag sätter i halsen.

English: Et voìla! It worked! Aaah I am gonna drink coffee until I choke.

Snart...?

2010-03-20T16:07:00.002+01:00

Nu står den på spisen... Förresten, ser ni min grytlapp med älgarna? Min söta mamma gav dem till mig som souvenir från Sverige i höstas när hon var på besök.

English: It'a getting heated now... By the way, I got that moose printed kettle holder as a Swedish souvenir from my mum when she was here last fall.

Tati

2010-03-20T15:41:00.024+01:00

JAG HAR HANDLAT PÅ TATI. Så nu var det sagt. Jag har handlat på Tati. Ni vet stället alla handlar på men ingen handlar på. TATI. Som även kan jämföras med Ullared i miniformat, eller ÖB. Jag drog dit för att handla på mig strumpor, nylonisar, hygienartiklar och nagellack. Men om ni frågar har jag aldrig handlat där, jag kommer förneka. För det är den oskrivna regeln. Jag? På Tati? Gudars skymning...

Om ni är sugna på att kolla in stället, men så klart inte handla bara titta, så åk till M° Barbes Rochechouart som ligger på gränsen mellan 10e och 18e arret och sedan till vänster in på 4 Boulevard de Rochechouart. Bli inte förvånad om du bland hyllorna ser en och annan fashionista som smyger runt. Om du får för dig att, av misstag så klart, handla något så ta med dig en stor väska att gömma den skrikiga Tatipåsen i.

Den hatade Tatipåsen.

Mina två nya nagellack i färgerna gummirosa (egen benämning) och petrolblå/grön.

English: I HAVE BEEN SHOPPING AT TATI. So now I said it. I have been shopping at Tati. You know, the place everyone shops at but no one shops at, if you know what I mean. Tati. Which is similar to Primark but provides with everything you can imagine from interior and clothing to candy and hygiene and more. I went there to refill my closet with socks, pantyhoses, hygiene products and nailpolish. But if you ask me then I will say I never been there and deny everything. That's the unspoken rule. Me? On Tati? Oh golly....

If you are intrigued to check it out, but of course just to take a look not buy anything, then take the metro to M° Barbes Rochechouart which is on the border of the 10th and 18th arr and then turn left on 4 Boulevard de Rochechouart. Don't be surprised if you see some fashionistas hiding between the shelves. If you, by mistake that is, happen to buy something then make sure you've brought a big purse to hide the Tati bag in.

Ny kaffekokare

2010-03-20T15:28:00.006+01:00

Äntligen fick vi tummen upp av vår hyresvärd att köpa en ny kaffekokare. Vad tror ni, var det vi som inte hajja hur man gjorde med den förra eller var den verkligen trasig? Fortsättning följer...

English: Our landlord finally let us buy a new coffee maker. What do you think; was it us who didn't know how to function the old one or was it really broken? To be continued...

Gårdagens

2010-03-20T15:17:00.001+01:00

Gårdagens kvällsklädsel.

English: Yesterdays evening clothing.

Chloé

2010-03-20T14:49:00.011+01:00

En av favoritkapporna. Hur fina snitt som helst, underbar laxrosa färg och perfekt till resten av min garderob tyckte jag.

I torsdags sprang jag iväg till Chloé -utförsäljningen som jag hade biljett till tack vare snälla Carina, tack! Besöket klämdes in mellan skola och jobb så ungefär 40 minuter var jag där vilket kändes alldeles för lite och jag fick verkligen slita mig för att skynda mig flåsandes till jobbet. (Klart det ska vara 20 grader och klart jag ska ha alldeles för mycket kläder på mig.) Hur som helst, där fanns pastelliga och skira konstverk i massor. Jag som älskar Chloé fick gå där och klämma och känna och tala med både samvetet och plånboken både en och två gånger för att sedan komma fram till att nej. Trots 20% känns det fortfarande lite saftigt för mig i det här läget. Då lägger jag hellre dem pengarna på att åka till Bordeaux med vinprovning på Påsk.

English: On Thursday I hurried to the Chloé outlet that I had a ticket to thanks to sweet Carina, thanks! I went there between school and work and only had 40 minutes to look and feel on all the beauty. 40 minutes were way to little and I had to force myself to walk out from there and run to work. (Of course that it then is so hot outside and I have too much clothes on when I am in a hurry and have to run) However, there were beautiful pastel pieces of art in loads, which is one of the things I love with Chloé. So I had a good talk or two with both my conscience and my wallet until I decided that no. Although the 20%, it still felt to much for me at this moment. Then I rather spent those money to go to Bordeaux and wine tasting on the Easter holidays.

Stege på Rue des Rennes

2010-03-19T20:04:00.005+01:00

En stege stod framme på min gata idag. Inte en kotte gick under den. När jag skulle förbi bildades det en flaskhals så omedvetet suckade jag högt åt de skrockfulla parisarna och gick under stegen. Oj... det blev några höjda ögonbryn och uppspärrade ögon.

English: A ladder was standing on my street today. Not a single soul walked underneath it. It got crowded when I was passing so I sighed highly at the superstitious Parisians and walk underneath the ladder. Oï... You should have seen how they looked at me.

Gympadojjor

2010-03-19T19:54:00.003+01:00

För att skona mina stackars fötter inför den kommande helgen (som förmodligen kommer innebära party) så traskade jag runt i gympadojjorna idag. Jag kände mig något uttittad i mina upper class-kvarter.

English: To spare my poor feet for the upcoming weekend (which will probably contain partying) I walked around in my trainers today. I felt rather stared at in my upper class neighbourhood.

Dagens Konstfackskonst

2010-03-19T19:52:00.004+01:00

Dagens Konstfackskonst. Den här staden har mycket råttor.

English: The art of today. This city has a lot of rats.

Turkos

2010-03-19T19:42:00.002+01:00

Så här fint hade jag det alltså igår. Med en maskros mellan fingrarna, grönt gräs under mina Dr Martens, turkos färg på mina naglar och fågelkvitter i öronen. Åh, den där färgen på naglarna är väl bara för perfekt? Jag har letat som en galning och hittade till slut den på Claires (en kedja liknande Azessorize) av alla ställen? Chanel kom med en liknande vårkulör i vintras och vips så var det limiterade nagellacket slut och inte fanns det att hitta av något annat märke heller...

English: It was as beautiful as this yesterday. With a dandelion between my fingers, green grass under my Dr Martens, turqoise colour on my nails and bird song in my ears. Ah, this colour on my nails is just too perfect? I have been searching like crazy and found it finally at Claires of places. Chanel gave out a similar colour this winter and before you knew it the limited collection was sold out and it was impossible to find the same from a different brand...

20 grader

2010-03-18T18:49:00.003+01:00

Ville-bara-kika-in-och-säga-hej-och-idag-var-det-t-shirtväder-för-det-var-20-grader-ute-och-jag-plockade-en-maskros-och-det-var-så-himlans-skönt-men-det-är-så-synd-för-imorgon-har-jag-ett-test-så-kan-inte-uppdatera-bloggen-men-har-lite-på-lager-tills-vi-ses-igen-så-stay-tuned-och-önska-mig-lycka-till!

English: Just-wanted-to-drop-by-and-say-hi-and-today-it-was-t-shirt-weather-cause-it-was-20-degrees-outside-and-I-found-a-dandelion-and-everything-was-so-good-but-it-is-to-bad-I-have-a-test-tomorrow-so-I-can-not-update-the-blog-but-I-have-some-stored-for-you-until-later-so-stay-tuned-and-wish-me-luck!

Nunnor på sightseeing

2010-03-18T00:17:00.002+01:00

Dagens syn var det här gänget nyfikna nunnor som blev guidade runt i mina kvarter. Runt hörnet till höger på bilden bor jag!

English: The view of the day was thos group av curious nuns which were out on a guided tour in my neighbourhood. I live just around the corner on the right side of the picture.

En hyllning till våren

2010-03-17T23:08:00.005+01:00

Paris står snart i blom. För när kvicksilvret stiger till 17 då bannemej! Då vågar jag nog säga det högt igen: Nu är det vår vår vår!!! Det känns på doften, det doftar sött. Det känns på luften, för det hårda vindarna har dragit sig tillbaka och nu brisar det. Det känns på solstrålarna för solen har återigen tagit tillbaka tronen som drottningen på den blåa himlen. Det känns på parisarna för nu har pälsarna slängts in i garderoben och Chanel-kavajerna dragits fram. Det känns i kroppen, för nu pirrar det i magen av välbehag och glädjerus igen! Som jag väntat!

Hejdå snö och slask. Ni är inte saknade.

English: Paris is soon blooming. Because when the mercury rise till 17, then it's true! Then I dear to say it loud again: The spring is here here here!!! I can feel it on the scent, cause it smells sweet. I can feel it in the air, since the harsh wind has with drawn to welcome the tranquil breeze. I can feel it through the warming sunbeams cause the sun has again taken back her thrown as the queen of the blue skies. I can feel it on the chic Parisians since the furs are for now hidden in the wardrobe and instead the Chanel jacket is out. I can feel it in my body with all the butterflies inside and the happiness that make me constanstly smile. Oh golly, have I been waiting for this!

Dagens konst i Montparnasse

2010-03-16T23:24:00.002+01:00

Dagens konst fotades i de gömda bakgatorna i vackra Montparnasse.

English: The art of today was shot in the hidden small streets of beautiful Montparnasse.

Le Fumoir.

2010-03-16T22:58:00.005+01:00

Igår var det meningen att vi skulle gå på bio. Men här i Paris finns inget som förköp via internet eller möjlighet att i förväg veta plats. Du köper din biljett strax innan du ska se filmen efter att du snäll ställt dig i kö med alla andra. Sedan när du fått din biljett är det till att springa in för att få de bästa platserna, kan hända att du och ditt sällskap inte kan sitta bredvid varandra om ni är alltför sena. Den här gången hann vi dit för sent och hamnade längst bak i kön. Således inga biljetter kvar när det var vår tur. Så jag, Max, Nici och hennes vän Pierre Olivier hasade iväg till Le Fumoir på 6 Rue de l'Amiral Coligny som är gatan precis bakom Louvren och där jag även fått ett jobberbjudande tidigare. Le Fumoir är lite 'Dandy' och känt för att en gång i tiden vara ett cigarrhak där gentlemännen bolmandes läste tidningen. Det är det perfekta stället att spana in den ansenliga överklassen medan man tillbakalutad i en mahognyfärgad djup skinnsoffa sippar på en excellent Martini.

Dryckerna var lite olika: Sauvignon Blanc till Pierre Olivier, Bloody Mary till mig, Martini till Max och Kir till Nici.

Min Bloody Mary.

English: Yesterday I was supposed to go to the cinema. But here in Paris there is not such thing as buying tickets online or even to choose seats before. You buy your ticket just before the movie starts after politely have been standing in line together with the other visitors. Then when you have the ticket in your hand you have to run to catch the good seats. It may happen that you and your company aren't able to sit together if you are too late. This time we arrived too late and ended up not getting any tickets. So instead me, Max, Nici and her friend Pierre Olivier decided to go for a drink at Le Fumoir on 6 Rue de l'Amiral Coligny which is the street right behind the Louvre and where I actually got a job offer once. Le Fumoir is a 'Dandy' -like brasserie and famous for once being a cigarr place where the gentlemen came and smoked while reading the daily papers. This is the perfect place for watching the handsome upper class while sitting in one of the mahogny leather sofas drinking an excellent Martini.

Baby sitting

2010-03-16T21:48:00.003+01:00

Det här gjorde alldeles nyss. Tittade på Peter Pan med två små söta knyten. G och S är två svensk-franska krabater med rosiga bullkinder, plutiga små röda läppar och stora runda mörkbruna ögon. Jag sitter barnvakt åt dem nu men det här är lugnet efter stormen, det vill säga när de sussar så gott i sina sängar. Jag ska sitta barnvakt åt dem en gång i veckan hela kvällen lång. Just den här kvällen har bestått av både små olyckor och glädjestunder. Till exempel hade jag tagit av mig ringarna för att fixa och joxa lite då G tar fram dammsugaren för att städa undan ris som S råkat spillla lite här och var. Vips, rätt vad det är befinner sig tre av mina ringar i dammsugaren. Så vi satt i tio minuter och leta bland dammtussar och till slut fann jag dem. Dem är supersöta, artiga och busiga och vi kommer ha fina kvällar tillsammans!

Jag har inte berättat för er men i förra veckan slutade jag på restaurangen. Det var vissa omständigheter som gjorde att jag inte kunde vara kvar och jag insåg det inte riktigt själv förrän mina vänner till slut beordrade mig att ringa och säga upp mig. Jag behövde höra från någon annan att vissa saker inte stod rätt till och de hjälpte mig att öppna upp ögonen och inse det. Det är jag tacksam för. Det kändes väldigt tråkigt dock till en början att säga upp jobbet då jag kämpat så mycket för att få ett jobb här. Men det visade sig att mitt hårda arbete när jag letade jobb gett utdelning. Har fått det ena erbjudandet efter det andra och redan några dagar efter att jag sa upp mig på restaurangen ringde föräldrarna till ovan nämnda barn. De ville ha mig extra för en liten bättre betalning än restaurangen och under bättre tider och förhållanden. Härligt va!? Så allt som allt har jag tre fantastiska barn som jag tar hand om. Jag är 'NouNou' för E på dagarna och barnvakt för G&S en kväll i veckan. Ännu bättre så tycker jag om föräldrarna supermycket. Alla jobbar de med så häftiga saker. Kan berätta lite kort en annan gång.

Det är så glädjefullt och roligt att 'jobba' med barn.

English: This is what I have been doing this evening. I watched Peter Pan together with two small cuties. G and S are two Swedish-French creatures with big rosey cheeks, pouty small red lips and big round brown eyes. I am baby sitting them right now but this is the peaceful part of the evening since they are sleeping so sweet in their beds now. I will baby sit them once a week during a whole evening. They are super cute, polite and playful and I am sure we will have great evenings together!

I haven't told you but last week I had to quit my restaurant job. Due to some circumstances I couldn't be there anymore and I didn't really realise that myself until my friends here basically demanded me to quit. I think I needed to hear from someone else that things weren't quite right and they made me open my eyes and realise that. It felt very bad to quit in the beginning since I put so much hard work to actually find something here. But my hard work when searching jobs payed off since the offers have came and left during the last weeks. Only a few days after I quit the restaurant the parents to the children above called me and wanted me. The payment, circumstances and schedule are all better also. Nice huh? So all on all I know have three fantastic children that I take care of. I am a 'Nounou' for E during the days and one evening per week I baby sit G&S. What is even better is that I like all the parents super much. They all work with such cool things. Can tell you shortly another time.

Ladurée

2010-03-14T23:27:00.003+01:00

Söndagsfikat spenderas med Nici på den som vanligt fantastiska Ladurée där gästerna vanligtvis inkluderar världskända modedesigners, modeller, hollywoodskådisar, programledare och diverse andra celebriteter, och så vi. Jag behöver bara gå min gata rätt ner, tvärsa boulevarden och fortsätta rakt fram så är jag vid min älskade Ladurée. Det här kunde jag bara drömma om innan jag flyttade ner och det är fint att det blivit en del av min vardag.

English: The Sunday 'fika' (Swedish word for having a pastry and/or a coffee together with someone) was spent together with Nici at the as usual fantastic Ladurée where the guests usally includes world known designers, models, hollywood actors, tv hosts and other celebrities, and then us. I only need to go my street straight down, cross the boulevard and then continuing straight down to get to my beloved Ladurée. Something I only could have dreamed of before I moved down and now it feels nice that it has become something I do now and then.

Restaurang Colbeh

2010-03-14T21:19:00.006+01:00

Då jag väldigt mycket saknar mitt persiska arv här så bestämde vi att veckans restaurangbesök skulle ske på ett persiskt ställe. Var gång jag passerat Colbeh har det varit mycket gäster och det har verkat livat och glatt, precis som en persisk afton ska vara. Dessutom har portionerna sett rejäla och matiga ut, också det precis som en persisk måltid ska vara. Vi iranier vi äter så vi spricker, vi äter länge och vi äter mycket och hela middagsaktiviteten är en lång procedur. Det är en drama med skratt och seriositet om vart annat och många handgester i luften. Det var det jag sökte och det var det jag fick. Tack Colbeh!

Vi beställde in två säkra kort: olika former av persisk kebab. Tallrikarna var välfyllda och egentligen var förrätten (Mirza Ghasemi) överflödig i sammanhanget, vi som hade planerat en trerätters med efterrätt också, det fick vi snabbt glömma. Minus dock att maten faktiskt, tyvärr, inte var i godaste laget. Kobiden (den lövtunna, grillade köttbiten) var inte tillräckligt marinerad och mör, Jojen (kycklingen) var inte tillräckligt saftig och det saknades tillräckligt med citron och saffran i marinaden och jag hade önskat att det kom med Sabzi (en blandning av färska örter och eventuellt färsk lök, mycket viktigt!) och Khiar Chor (saltgurka) utan att behöva be extra om det. Hrrm. För övrigt var vi nöjda då det spelades massa klassiska persiska låtar av en musiker som var på plats och gästerna ställde sig upp från sina platser för att dansa och klappa händer och njuta av kvällen. Jag måste erkänna att jag blev sentimental och lite tårögd av hela spektaklet. Saknar den varma stämningen som en av mina två kulturer alltid innehåller och det var så skönt att tala mitt modersmål för en stund.

Vi beställde in två säkra kort: olika former av persisk kebab. Tallrikarna var välfyllda och egentligen var förrätten (Mirza Ghasemi) överflödig i sammanhanget, vi som hade planerat en trerätters med efterrätt också, det fick vi snabbt glömma. Minus dock att maten faktiskt, tyvärr, inte var i godaste laget. Bargen (den lövtunna, grillade köttbiten) var inte tillräckligt marinerad och mör. Jojen (kycklingen) var inte tillräckligt saftig och det saknades tillräckligt med citron och saffran i marinaden. Jag hade också önskat att det kom med Sabzi (en blandning av färska örter och eventuellt färsk lök, mycket viktigt!) och Khiar Chor (saltgurka) utan att behöva be extra om det. Hrrm. Men kom ihåg, det här är en veteran som talar, kanske var maten bättre än jag upplevde det. Det var trots allt det bästa persiska stället hittills.

Restaurang Colbeh ligger på 22 Rue Mouffetard i Latinkvarteren.

Förrätten Mirza Ghasemi som vi åt med tunnbröd.

Den slank ner snabbt.

Jojeh (kycklingen) och Kobideh (det finmalda köttet) på en bädd av ris.

Bargeh (lövtunna köttbiten) och Kobideh (det finmalda köttet återigen) med en klick smör och Somagh (sur röd krydda) på riset, precis som det ska vara!

Jag var nöjd. Invigde också min guldglittriga bolero kvällen till ära.

När vi skulle resa oss och gå kommer den trevliga servitrisen fram och frågar om mitt namn. Mitt namn? Qoui? Eeeh varför vill du veta det? Jo serrni musikern ville av någon anledning skänka mig ett exemplar av hans skiva till mig, och det med en personlig hälsning och signatur. Vi tyckte båda, jag och Max, att det var lite underligt... men tack herr Souren, antar jag.

English: Since I really miss my Persian heritage here, we decided to spend our weekly restaurant visit at a Persian place. Everytime I passed by Colbeh I've seen a lot of people and it has seemed to be vividly and cheerful, as a persian evening supposed to be. Also the portions have looked large, also this as a persian meal should be. Us Iranians we eat until we burst, we eat long and we eat a lot and the whole dinner acitivity is a long procedur. It's a drama full of both laughing as well as seriosity and a lot of hand gestures in the air. That was what I seeked and that was what I got. Thanks Colbeh!

For order we went for the safe cards; two different dishes of Persian kebab. The plates were really full and the entrée was in this occasion a bit to much. We who had planned to go for a three dish course had to forget about that soon. The negativ part was that the food actually and unfortunately wasn't that good. The Bargeh (the thin, grilled slice of meat) wasn't well marinated and tender enough. The Jojeh (the chicken) was also not enough tender and it was too little lemon and saffron in the marinade. I also had wished for Sabzi (different herbes and some onion on the side, very important!) and some pickled cucumber without having to ask for it. Hrrm. But keep in mind though, this is a veteran speeking, maybe the food was better than how I experienced it. It was actually the best Persian place so far.

Besides that, we were satisfied since a Persian musician played a lot classic Persian songs and the guest stood up from were they sat to dance and clap their hands and enjoy the evening. I must admit I got a bit sentimental and my eyes got wet when I watch the scene. Miss the warm atmosphere that one of my two cultures always includes and it was such a nice feeling to speak my mother tounge for a while.

Restaurant Colbeh is on 22 Rue Mouffetard in the Latin Quarter.

Shopping för under 20-lappen (i euro)

2010-03-14T15:09:00.007+01:00

Det är dags för mig att visa några av mina senaste fynd för er. Det som låg i den rosa påsen har jag dock inte hunnit fota än... Egentligen tycker jag inte om att lägga upp sådana här bilder då jag tycker det är så så tråkigt när någon går och köper något likadant. Men det mesta här är vintage så det ska nog gå bra. Vad gör man inte för sina läsare. Allt som är vintage är köpt för 1€. Ja ni läste rätt. Nej jag har inte skrivit fel. EN euro. Det är så man ska handla second hand. Fynda! Klart allt i butiken inte är så billigt , men jag brukar tycka om att rota i de överfulla lådorna och påsarna som många annars drar sig för att närma sig.

Jag är ett stort fan av second hand-kläder och det är i princip det som min garderob innehåller mest av. Varför köpa nytt när det redan finns så mycket fint där ute? Skor kan dock vara svårt, i Paris har jag enbart hittat ett ställe som säljer bra 2a hand skor.

Tips: Det krävs en stor dos tålamod. Ta med dig en lätt men större handväska att stoppa ner de jobbiga påsarna i. Släng på dig platta sköna skor och smarta kläder som gör att du lätt kan testa plaggen rätt i butiken, då provrummen oftast är svårtillgängliga. När du sedan bestämt dig för ett plagg, kontrollera att den är hel och ren (med ren menas utan svårborttagna fläckar, du MÅSTE ändå tvätta plagget när du kommer hem). Är den inte det, pruta!!! Våga pruta, det skadar inte, men var vänlig. Glöm inte att ta en kaffepaus då och då för att fylla på med energi, vintageshopping är energikrävande men ack så spännande. Om ni vill kan jag göra en lista på de bästa second hand-butikerna någon gång?

Transparent, kortärmad topp med paljettdetaljer i ringning och ärmslut. 2hand för 1€.

Röd metallisk top med trekvartsärm som köptes 2hand för 1€, som sagt. Har inte provat den än men tror starkt på den! Discovibbar á la 70-tal.

Guldglittrande, glamorös bolero som ger mig lite Balmain-vibbar, don't you think? Också 2hand. Jag älskar den. Välkommen hem till mig. Behöver jag säga igen att även den här kostade 1€? Nu säger jag det inte igen, men priset gäller som sagt alla 2hand plaggen. Alla plaggen ovan fyndades på Fripe Star på 1 Rue de la Verriere i Marais.

En orange spetshistoria som kommer vara fantastisk som uppknäppt under en kavaj och ett par sköna jeans till våren. 2hand från Les Vergers du Prince de Sicile på hörnet Rue du Roi de Sicile och Rue Vieille du Temple.

Silverglittrande bolero med metallknappar som fyndades på Guerisol på 17 bis Boulevard de Rochechouart.

Enda plagget i listan som inte är 2hand är min älskade cape från marknaden Porte de Montreuil. Nu var det dock två-tre månader sedan den inhandlades, men det är inte förrän nu som vädret tillåtit mig att bära den. Den har två fina och svarta pälsbollar som man knyter ihop det svarta dramat med. Priset undrar ni säkert också: 12€.

English: It's time for me to show you guys some of my latest shopping. I haven't got to take pictures of what was in the pink bag yet, but it's coming. Actually I don't like to take this kind of pictures since I find it really disappointing when someone buys the same thing, those who know me well know that. Unfortunately this happens very often anyway. But most of the items below are vintage so that's alright. What does one not do for their readers? Everything I bought vintage cost 1€. Yes, you read right. No I didn't write wrong. ONE euro. That's the way to buy second hand. Bargains! Of course, not all in the second hand stores are that cheap, but I usually like to dig in to the overhoped sacks and boxes that others usually don't go near.

I'm a big fan av 2hand and basically most of my wardrobe is vintage. Why buy new when there are so much nice things out there already? Shoes is a bit difficult though here in Paris. I've only found one place with good 2hand shoes.

Tips: You need a big portion of patience. Bring a light but big handbag to tuck in the weird 2hand shopping bags. Put on comfortable flats and smart clothing that ensurance you to quickly try the items directly in the boutique, since the fitting rooms always are inconvenient. When you find something you like, check that it's not damaged or have unremovable stains (but don't expect it to be clean, you will have to wash it anyway when you get home). If not, then bargain! Don't be afraid to bargain, what do you have to loose? But remember to do it in a nice and friendly way. During your vintage shopping, don't forget to take small coffee breaks and refill with energi, vintage shopping enquires a lot of energy but the excitement is so worth it! If you like, I can make a list of the best 2hand places in Paris someday?

The items above are bought at:

* Fripe Star on 1 Rue de la Verriere in Marais.

* Les Vergers du Prince de Sicile in the corner of Rue du Roi de Sicile and Rue Vieille du Temple in the Marais.

* Guerisol on 17 bis Boulevard de Rochechouart in the 9th.

* In the market at Porte de Montreuil right outside the 12th arr. They sell both vintage and new. My cape was bought new.

På klackar utan klack

2010-03-13T23:02:00.002+01:00

Under förra modeveckan stötte jag på de här spelande figurerna några gånger. I sina dyra designerplagg stod de utanför modevisningarna och spelade flöjt och tamburin. De dansade i skor från Nina Ricci och Louis Vuitton och drog åt sig en massa uppmärksamhet för det bisarra skådespeleriet. Jag tyckte dem var underhållande och det verkade många fler tycka då de hade samlat på sig en massa massa mynt. Undrar bara om de, från kläderna att utgå, behövde det.

Här utanför Tulerierna.

Den blonda tjejen med de kolsvarta ögonbrynen bar ett par klackar från Louis Vuitton.

Herrn i sin tur hade slängt på sig ett par klackar utan klackar från Nina Ricci.

English: During Fashion Week I ran into this playing couple outside some of the shows. They played the flute and the tambourin and danced in designer shoes from Nina Ricci and Louis Vuitton. People, and me included, liked the bizarre show and they managed to collect a lot of money, the question is if they really needed it?

DJ Jesus Luz

2010-03-13T21:13:00.008+01:00

När vi hade stigit ut från klubben Chez Regine kände Nici och Veronika att det var dags att runda av, så de tackade för sig och vi gav varandra de sedvanliga franska kindkyssarna för att sedan hoppa in i varsin taxibil (taxi är superbilligt i Paris förresten). Jag och Solli (tack sötnos för alla bilder till det här inlägget) visste om att Jesus Luz skulle spela skivor på VIP Room så varför inte gå dit? Den snikne taxichaffisen försökte lura oss genom att åka en sådan lång omväg som möjligt. När jag insåg det blev jag delvis arg men även full i skratt. Trodde han att han skulle komma undan med det? Omvägen var inte nådig kan jag tala om för er. Så nej den fuligen gick jag inte på och vi betalade mindre än vad taxametern visade.

Framme vi VIP. Jobbig kö. Attan. Titta på vakterna. Gå med bestämda steg. En vakt som går åt sidan. Gå förbi och in. Klart. Nu var det dags att skaka rumpa igen! Jesus Luz vet hur man vänder skivor!

Vi dansade så vi nästan svimmade, zippade av champagne som bjöds oss, tittade förundrat på de spacklade eskortdamerna och undrade vilket fotbollslag det var som satt och skålade i vodka med dem. Vi log åt de arga, franska rikemanstjejerna som trodde de ägde stället, aktade oss för alla paparazzisnubbar som knuffades på dansgolvet och bara mådde bra av att ta del av det fantastiska nattlivet i Paris... Paris je t'aime.

När herr Luz hade spelat klart för kvällen steg han ner från dj-båset för att ta del av festen som pågick nedanför honom. Vi råkade hamna bredvid varandra i den avspärrade avdelningen och rätt var det är frågar hans crew om jag och Solli vill följa med på efterfest. Eh... nja, jo....okej, ja? Så vi går med dem ut där privatchaufförerna väntar. Dem själva hoppar in i en stor svart bil och vi sätter oss i en orange porsche. Väl framme visar det sig att efterfesten hålls i Alicia Keys place i Paris eftersom hennes fästman nu bodde där medan han var på besök, men okej det går väl bra för den här gången...

Jesus Luz i DJ-båset.

Champagne och vodka som flödar.

Ett packat dansgolv och dansare som underhåller på scen.

Paparazzis som samlas.

Jag tillsammans med kvällens DJ innan vi går vidare till kvällens sista etapp.

English: After Chez Regine Nici and Veronika decided to call it a day so we French kissed (on the cheeks, what did you think?) eachother goodbye and jumped in to a taxi (taxi is cheap here by the way). We knew that Jesus Luz was DJ at VIP Room this evening so we thought why not pay a visit?

Long line. Damn. Look at the guards. Walk as you own it. One of the guards walk at the side. Pass by and go in. Done. Straight to the dance floor to shake ass. Damn, that guy knows how to play music!

We danced until we almost fainted, drank the champagne that was given to us, watch the callgirls when they cheered in vodka together with the football team that they sat with. We smiled to the angry French brats that thought they owned the place, watched out for the many paparazzis who tried to find a good spot and just embraced the feeling of how fabulous the nightlife in Paris can be... Paris je t'aime.

When mr Luz was done for the evening he stepped down from his DJ spot to join the party with the others. We came to sit next to each other in the closed area and without seeing it coming one of his friends asks us to come with them to the after party. Eeh... hhm, well... okay, yes? So we go out to where their private driver is waiting in a big black car. One of the guys takes us in his orange porsche and when we arrive we realise we are at Alicia Keys place here in Paris, it was her fiancé who stayed here now when he was on visit. But sure, that's okay for this one time...

(Many thanks to Solli for all the pictures above.)

Chez Regine

2010-03-13T20:22:00.004+01:00

Efter BDD sprang vi över till Chez Regine (49 Rue de Ponthieu, 8e) som låg runt hörnet från BDD, typ-ungefär-liksom. Det skulle vara någonting i samband med Fashion Weeks avslutande men... det kändes inte riktigt så. Vi stannade bara en kortis för att träffa Alicia som är en fransk vän till mig. Alicia jobbar inom underhållninsbranschen och är programledare för diverse shower, galor och events både här i Paris och andra platser.

Jag har glömt berätta; förra veckan bjöd hon med mig på en weekend till London. Hon skulle vara värdinna för en gala och bad mig ta med min snyggaste klänning för att gå på röda mattan med henne. Under resans gång skulle hennes företag stå för alla kostnader; mat, hotell och champagne som hon själv la fram det. Utom min biljett. Jag letade som en galning efter tåg, flyg, buss, båt och även bil men nada. Inget var värt kostnaden för enbart en natt. För mig var det inte bara röda mattan som lockade utan även min älskade syster som bor där. Men icke, det bidde inte av! Oh well, en annan gång.

Hur som haver, Chez Regine må ha ett bra rykte och vara lite coolt just nu. Men inte alls min kopp av te så att säga. Inte mitt sällskaps heller. Har gett stället ett par chanser nu. Så efter en 30 minuter, lite chitt-chattande med Alicia och hennes gäng så bestämde vi oss för att dra vidare...

Bild lånad av Solli.

English: After BDD we went over to Chez Regine (49 Rue de Ponthieu, 8th), which is a club right around the corner, sort of. It was some Fashion Week party but... it didn't feel like that. So we only stayed for a short time to say hi and talk with Alicia, one of my French friends here. Alicia works in the entertainment businnes and is a hostess for shows and events both here in Paris but also in other places.

I have forgot to tell you; last week I was invited by her to come along to London for a red carpet thingy that she was hosting. She told me to bring my most beautiful dress and that her company would take care of all the costs such as food, hotel and champagne. Besides my ticket. So I searched like crazy; train, flight, bus, boat and even car. But nada. None of the prices was worth for only a night. For me, it wasn't just the red carpet that sounde intriguing, but also the fact that my beloved sister lives there. Oh well, another time.

Anyway, Chez Regine might have a good rumour and be a cool place, but it's nothing for me. Not my companies either. I have felt the same everytime I've been there. So after a 30 minutes or so, some chitt-chatting with Alicia and her company, we decided to move on to somewhere else...

BDD

2010-03-13T19:35:00.006+01:00

Här är lite fler bilder från BDD. Alla bilderna är lånade av Solli, tusen tack vännen!!!

Jag och Solli spexar.

Veronica tillsammans med Solli.

Nici och jag. Så fick ni en liten 'kvällens klädsel' också.

English:Here are some more pictures from BDD that sweet Solli borrowed me, thanks a lot babe!!!

2010-03-13T17:54:00.001+01:00

Aah... kom på att jag inte har alla bilder jag behöver till de andra inläggen och jag vet att en bild säger mer än tusen ord så stay tuned så berättar jag mer om kvällen så snart jag kan! För visst föredrar ni inlägg med bilder?

Au Bonheur des Dames

2010-03-13T17:15:00.005+01:00

Okej så vi hamnade på den där efterfesten jag berättade om. Men dessförinnan hann vi med lite annat smått och gott också. En helafton med mycket händelser. Jag tar det i turordning.

Förra veckan, om ni minns, hade vi planerat att gå på Au Bonheur des Dames (BDD) men det blev inte riktigt av så vi slog till den här torsdagen istället. Au Bonheur des Dames ligger på 40 Rue de Colisée och på torsdagar är det ladies night fram till 23-tiden. Det innebär att du bjuds på god mat, öppen bar, shower som hålls av manliga dansare, sminköser som står till förfogande, små presenter med mera. Allt det här utan att betala en cent, vilket vi tyckte passade fint. Det enda 'kravet' är att du är uppklädd till tänderna och i princip så är klackarna ett måste för att få stiga in. Så vi plattade våra värmeskadadeoch slitna hår, kletade på läppstift, drog på oss de högsta klackarna vi hittade, slängde på oss pälsen och drog iväg för att slinka förbi den låååånga kön med ivriga tjejer och sätta oss vid första bästa bord. Vid 23-tiden någon gång så släpps då 'alla andra' in, det vill säga männen. Vid den tiden tyckte vi att det räckte och tackade för oss för att ta oss vidare ut i natten.

Maten bestod av supergod, örtkryddad kyckling med ugnsbakade potäter och sallad. Till efterrätt bidde det chokladmousse och fruktsallad. Till det drack vi rosévin och drinkar i mängder. Med 'vi' menas jag, Solli, Nici och Veronica från Tyskland. Jag får kanske presentera sistnämnda någon gång också.

Några modiga tjejer lät sig bli uppdragna under showerna. Jag och mitt sällskap bestämde oss för att hålla oss utom räckhåll för dansarna när showen väl startade.

English: Okay, so we ended up at this after party. But before that we had managed to do other things do, the night was rather long you see with a lot happening. I start from the beginning.

Last week we had planned to go to Au Bonheur des Dames but since it never happened we decided to go there this time. Au Bonheur des Dames is on 40 Rue de Colisée and on thursdays they have this ladies nights until 23 o'clock. This means girls only. So it's dinner, an open bar, shows by male dancers, make-up artists if you need one, small presents and so on. Allt this without paying a single cent. It sounded great for us. Their only demand basically is that you look fabulous and high heels are a must! So, we straightened our already damaged hairs, put on some lipstick, took our highest heels, grabbed our furs and when we arrived we passed the looooong line of existed girls and finally sat down at the best table we could find. At 23-ish the 'rest of the people' got in, the men that is. At that moment we felt we had enough and said thanks and goodbye to continue what was going to be a long night.

Annorlunda efterfest...

2010-03-12T06:40:00.003+01:00

Mamma, pappa och alla andra släktingar till mig och Max; blunda och läs inte.

Jag kom just hem från en efterfest med Madonnas pojkvän Jesus Luz i Alicia Keys hem här i Paris... Alicia Keys fästman bjöd över oss dit tillsammans med diverse producenter, musiker, djs och annat smått och gott. Lite smått annorlunda men trivsam upplevelse att sitta och chilla med dem och dricka champagne till frukost. Kanske kan berätta mer imorgon om ni vill? Nu går solen upp snart och jag ska vara i skolan om tre timmar...

English: I just arrived from an after party with Madonnas boyfriend Jesus Luz in Alicia Keys paris apartment. Her fiancé invided us over together with som producers, musicians, djs and so on. A bit different experience but peaceful and chill to sit there and drink champagne with them in the morning. Maybe I tell more about it tomorrow if you want. The sun is rising and I have to be at school in three hours...

ELLE

2010-03-11T20:22:00.003+01:00

Jag jobbar för världens bästa familj här i Paris, vet inte om jag sagt det tidigare. E:s pappa jobbar för ELLE Paris och för varje gång tidningen kommit så har han skänkt mig ett exemplar, generös som han är! Han vet om mitt intresse för mode, så i honom verkar jag ha fått en personlig prenumerantbud utan att ha själv göra en ansträngning. Fantastiskt...

English: I don't know if I told you guys before but I work for the best family here in Paris. E:s dad works for ELLE Paris and for each time the magazine is out he gives one too me, so generous of him. He knows that I am interested in fashion and it seems that I got a personal prenumeration delivery without doing an effort myself. Fantastic...

Winx

2010-03-11T19:20:00.004+01:00

Messieur et mesdames, låt mig presentera Winx! Det är en fem-sex sköna ungmöar som förtrollat E och numera även mig. Måste erkänna att jag i början var lite skeptisk till de smala midjorna, stora brösten och de magkorta tröjorna (nej, jag har själv aldrig varit barn och lekt med Barbie). Men varje gång E börjar berätta om de magiska väninnorna och hur de förvandlar sig till féen eller vad det nu är (kom ihåg att historien varvas på franska ibland) för att utföra goda gärningar så lyssnar jag spänt och vill veta mer... Deras pappor är rätt heta förresten.

English: Messieur et mesdames, let me introduce Winx! It's five-six young ladies that I have fallen for thanks to E. Have to admit that I was a bit sceptic to the thin waists, big boobes and short shirts (no, I've never been a kid and played with Barbie). But each time E starts to tell me about the magical friends and how they transformed themselves to fairies or what it is (remember that the story is in French mostly) to help people I listen carefully and am eager to hear more... their fathers are hot by the way.

Napoleon

2010-03-11T19:07:00.004+01:00

Idag när jag hämtade E från skolan så tog jag med henne en snabbis till lekplatsen. Hon hade så mycket spring i benen så jag tänkte hon kunde få leka av sig i 10 minuter. Jag gjorde de andra vuxna sällskap på parkbänken och höll ett öga på E medan Napoleon höll ett öga på mig. I bakgrunden tornade sig nämligen Les Invalides upp med sina gulddetaljer som fick solen att blekna i jämförelse.

English: Today when I got E from school I had to bring her to the playing ground. She had so much energy so I had to let her run around and amuse herself for a ten minutes or so. Together with the rest of the grown ups I sat down and held an eye on E while Napoleon held an eye on me. In the background was the great Invalides you see, its gold details made the sun seem so pale.

L'Officiel goes McQueen

2010-03-11T18:46:00.004+01:00

Tidningen L'Officiel gav den här månaden ut en extrautgåva dedikerat helt och hållet till den numera framlidne designern, och i mina ögon även konstnären, Alexander McQueen. Utgåvan speglar hans karriär och hans verk genom åren och vad på så vis han betytt för modevärlden. Jag har ännu inte sett kunnat bläddra igenom den. Ska göra det i lugn och ro i helgen på en uteservering eller så. Det finns bara en hake...

...allt är på franska.

English: The French magazine L'Officiel have an extra issue this month that is all about the designer, and in my opinion artist, Alexander McQueen. The issue is all about his career and his work during the years and what he by that has meant for the fashion industry. I have not yet had the time to read it. Going to do that during the weekend on a café or something. But there is one problem...

...everything is in French.

Yakiniku á la Max

2010-03-11T00:27:00.004+01:00

När Nici kom över för att samplugga häromdagen lagade min kära pojkvän en av mina favoriträtter till oss; Yakiniku. Mumsigt va?

English: When Nici came over the other day for co-studying my great room mate a.k.a b-friend cooked one of my favourite dishes; Yakiniku. Delicious right?

Svart

2010-03-11T00:21:00.004+01:00

Gårdagens klädsel smygfotades av Max utanför vår skola. Lite otydligt kanske, men bättre än nada så att säga.

English: Yesterdays outfit was all about black. Here we are outside our school.

Fortsättning...

2010-03-11T00:15:00.003+01:00

Berättade aldrig om när jag och pojkvännen fick dessa två lappar va? Efter en månads väntan på tre paket dök till slut två handskrivna post-its upp i brevlådan. Vi blev lyckliga men insåg inte att det väntade oss mer jakt...

English: I forgot to continue my story about the lost packages that we were waiting for. After one month of waiting we finally received to handwritten post-its in our letterbox. Happy as we got we didn't realise that the story was far from being over...

Anna Piaggi

2010-03-10T23:54:00.002+01:00

Glömde visa fotot jag lyckades ta på Anna Piaggi. Om än bakifrån. Madame Piaggi skriver för italienska Vogue och är en känd modeikon över hela världen.

English: Forgot to show you the picture on the fashion icon and Vogue write Anna Piaggi.

Kaffe i Mabillon

2010-03-10T22:20:00.001+01:00

Sol och kaffe i Mabillon.

English: Coffee in Mabillon.

Agenda

2010-03-10T22:11:00.002+01:00

Ja... nu är Fashion Week över och jag tar farväl till veckans bibel. Tack för den här gången FW, även om vi inte sågs så mycket.

English: Fashion Week is over and I say goodbye to the bible of the week (above). See you next another time dear FW, and sorry I didn't pay much attention this time.