28 februari 2010

Brunch

Darlings! Vaknade för en timma sedan efter en sen natt i dimmans tecken. Ska iväg på brunch nu med Nici så uppdaterar er förhoppningsvis ikväll!

English: Darlings! I woke up an hour ago after a late and dizzy night. Are going to brunch in Marais with Nici so I'll uppdate you guys tonight, I hope!

27 februari 2010

Dagens mulna

En dagens på det från när vi promenerade idag, här utanför den vackra Jardin du Luxembourg. Solen sken när vi steg ut genom dörren men tyvärr bidde det molnigt framåt eftermiddagen. Men vem klagar, det var måste varit minst tio grader ute.

Miss Coquines


Jag har syndat igen. And I love it. Om ni vill kan jag lägga upp en bild senare på vad det är i påsen?

English: I have sinned. And I love ut. If you want I can show you what it is in the bag?

26 februari 2010

Ferferis födelsedag

För lite drygt två veckor sedan så fyllde Ferferi år! Detta firades med efterrätten först och sist! Dagen började med något varje födelsedagsbarn skall ha, tårta! Eftersom det inte fanns prinsesstårta så blev det "une tartin" på Pauls i Saint Germain! Födelsedagsbarnet fick ett ljus i sin tårta och vitt vin i glaset! Förutom Ferferi som var födelsedagsfin i sin klänning så var även Pauls ett fint kafé med en klassiskt stilig inredning.

Så småningom blev det dags att bege sig mot restaurangen Les Cocottes135 Rue Saint-Dominique i 7:e. Efter flitigt googlande, jämförande, ändrande och tänkande föll valet på denna restaurang. Många bra recensioner samt att det var en restaurang med fransk mat bidrog. En hel del recensenter nämde även att det var bra att vara där lite innan klockan 19, som är öppningstid, för att vara säker på att få bord. Detta då restauarangen inte tar bokningar. Vi kände oss lite tidiga när vi kom fram vid 18.50 och det första vi ser är ett par som står och hänger på låset?! Ett par minuter senare är det en kö på 15 personer utanför restaurangen innan den ens har öppnat. Bådade gott!







Köandet fortsatte under hela kvällen i restaurangen där folk stod och sippade på ett glas vin medan de väntade på ett bord. Väl inne hamnade vi i baren. Lokalen är avlång och många av platserna för par är vid just baren. Matfantaster som vi båda är så beställde vi snabbt in pilgrimscarpaccio samt en tonfiskpaté till förrätt samtidigt som vi anammade en fransk sed och beställde in en aperitif innan maten. Tonfiskpatén var underbar och strået vassare än carpaccion även om även den var god! Till huvudrätt tog jag mycket konstigt nog pilgrimsmusslor igen, denna gång i en apelsin och saffransås tillsammans med endiver. Ferferi valde en hönsfrikassé som var något av det godaste båda hade smakat på länge! Till efterrätt blev det en kaffe för mig och getyoghurt med honung för Ferferi . Mätta och belåtna gav vi oss sedan ut i Pariskvällen höga på mat.

English: About two weeks ago it was Fereferi´s birthday! The day both started and ended with a dessert. First a cake at Pauls café in Saint Germain followed by a visit to the restaurant Les Cocottes in 7th arr. The restaurant was chosen after intense googling, comparing and contemplating. A combination of good reviews and french cuisine seemed good!

Alot of reviews stated the importance to be in time, preferably a bit before 19 to be sure to get a table, partly due to the fact that they don't take reservations. We arrived a bit early at 18.55 and the first thing we see is a couple chillin outside the door?! 5 minutes and 15 persons later there was a que lining up outside Les Cocettes.

Well inside, as the food lovers we both are, we orderded as fast as we could! Scallops carpaccio and tuna paté. The paté took first place followed by the carpaccio, both very tasty indeed! As our maincourse we had chicken fricassé and I, strangely, ordered scallops again. This time in an orange and saffron sauce with endives. We both agreed on the chicken being one of the most tasty dishes we have eaten in a long long time! Recommended! After a small dessert consisting of coffé for me and goats yoghurt for Ferferi we headed out into the Paris night high on food!

/Max

Vackra Marais.


Åter välkomna till sagolikt vackra Marais.

English: Welcome back to the beautiful Marais.

Dagens konst: Humphrey Bogart


Dagens konst med Humphrey Bogart. Marais.

English: The art of today with Humphrey Bogart. Marais.

American Apparel


Dagens ha-begär. Mörkblå top i sammet. 44€.

Dagens ha-begär nummer två: Beige blus i genomskinlig syntetmaterial. 50€.

American Apparel. Orimligt höga priser för de enkla basplaggen som vanligt för. Tack och hej, men jag letar second hand istället.

English: New items I would love to have. But as usual, American Apparel has unreasonable high prices for their simple basic stuff. 44€ for the dress and 50€ for the shirt. Thanks but goodbye, I search for vintage instead.

09.49


Jag och Max är väldigt lata på morgonen. Det är så pass illa att jag skäms när jag tänker på det. Vi är riktiga nattmänniskor om vi nu ska sätta en etikett på det. Skolan är belägen två stationer bort. Hur vi tar oss dit till fots är i princip som så att vi får gå gatan ner en 300 meter till boulevarden, gå den 2000-2500 meter för att därefter svänga in till en kortare gata med en sträcka på ungefär 200 meter så är vi framme vid skolan. En väldigt fin, livlig och trivsam promenad dessutom. Tror ni vi gör det?

Bortsett från den första veckan så lyckas vi alltid få så bråttom på morgonen att vi måste ta metron för att hinna. Det känns lika fånigt varje gång. Det får åtminstone bli veliben när det är varmare ute. Vad som är så lustigt varje morgon är att vi kommer ner till perrongen exakt samma tid varje gång. Så vi vet att om vi är nere 09.49 så hinner vi i tid till lektionen som börjar 11 minuter senare... Höjden av lathet.

Någon annan som känner igen sig i någon liknande situation?

English: Me and Max are so lazy in the mornings since we always are so tired. So we take the subway to school although it's approximately about 3km to get there. It feels so ridicilous each time. When it's warmer we will at least try to take the velib. Everytime we reach the station though, the time shows 09.49. So we know we will get to our goal in time, the lessons start at 10.00, 11 minutes later... Anyone who recognise themselves?

Macaroon


Kommer ni ihåg att jag för ett par dagar sedan var galet sugen på macaroon? Se vad snälla Solli köpte till mig idag, fem hela macarooner! Tyvärr blev jag så ivrig så hann inte fota innan dem snabbt slank ner i magen. Men jag tog smakerna ros, dadel/fikon, kastanj och två lakrits. Rosen var som vanligt gudomlig, kastanjen smakade sofistikerat, dadel/fikon var saftigast och lakritsen var förträfflig. Tack Solli! Jag älskar att du jobbar på Ladurée...

English: The other day I longed so much for a macaroon. Today I got five of them of Solli! But I got so excited that I forgot to take a picture of them before I ate them all. The flavours were rose, dates/figue, chestnut and two pieces of liqourice. My favourite is as usual the rose but I recommened all of them! Thanks Solli! I love the fact that you work at Ladurée...

Detaljer


Om jag förstått det hela rätt så är detaljerna väldigt viktiga i den här staden. Den här ovanligt färgglatt klädda mannen valde dagen till ära att satsa på halsduken.

English: Details are important for the parisians. This colorful monsieur chose to put focus on the scarf this day.

The Tourist

Kolla vem som är i stan för att spela in nya scener till senaste filmen The Tourist?


Filmen utspelar sig i Paris och Venedig. Bara det i sig är anledning till att längta.


English: Angelina Jolie is in Paris to shoot some scenes for her latest movie The Tourist. The movie takes place in Paris and Venice, this fact alone makes me long to see it.

25 februari 2010

Style and the City

En ny vecka av Fashion Week börjar närma sig med stormsteg. Gudars skymning vad tiden går snabbt. Jag förbereder mig med att kika igenom Style and the City som vanligt.







StyleATC drivs av Kamel Lahmadi, en parisare som tidigare jobbat för modemagasin här men som tröttnade på attityden och den ytliga imagen hos kollegorna och konkurrenterna. Så han sa upp sig och började fota på heltid för bloggen. Han fotar vackra människor (främst kvinnor) med stil snarare än trendighet. Kamel tycker om att få fram en känsla, att skoja med dem han fotograferar för att locka fram ett leende och en personlighet. Vad han ogillar mest är street-stylefotografer som enbart fotar det som ska anses vara snyggt. (Han brukar vara försiktig med att nämna namnen men ibland kan han inte hålla sig och då får man som läsare veta att ingen mindre än The Sartorialist är en av dessa)

Kamel är superrolig. Han fotade mig några gånger under förra Fashion Week i höstas och han visste verkligen hur han skulle få mig att skratta. Vet inte om han någonsin lade upp bilderna dock. Det är nackdelen med honom, om jag nu ska finna en, att han uppdaterar så sällan och inte lägger upp alla de foton han har. Enligt honom på grund av tidsbrist. Han visade mig en massa foton han tagit en gång, men jag såg inte en enda av dem på bloggen sen. Synd! Kanske får han ett ryck någon dag och lägger upp allesammans på en gång.

Kolla in hans blogg för lite Paris-inspo. Senaste veckorna har han dock varit runt på modeveckor i andra storstäder.

English: Next week is Paris Fashion Week, the time goes by so fast! Mean while I visit the blog Style and the City to get some inspiration. StyleATC is run by the photographer Kamel Lahmadi who got tired of his previous work at a fashion magazine and quit his job. Now he runs one of the most famous street style blogs and he mainly shoots here in Paris, although the last weeks he has been around in other big cities to shoot the fashion weeks. He likes to take pictures that shows the personality of the person behind the fancy clothes, shoes and it-bags. Not only go by the trend so to say. He is real fun and deserves some credit for his work. I met him a couple of times when he took some photos of me during the last Fashion Week and we got to talk some about the business. I don't know if he posted the pictures on the blog though. If I have to critizise something then it is the big time gap between every post, which is due to lack of time according to himself.

Kamel you are doing a great job and we are thirsty for more!

Diktamen

Åh... hade helt glömt. Har diktamen imorgon. Non! Diktamen är så tråkiga att plugga till.

English: Ah... had forgot about my dictation tomorrow. Non! It is so boring to study for dictations.

Jobberbjudanden

Attan. Fick precis ett jobberbjudande som skulle inneburit mycket mer pengar än det jag tjänar på restaurangen. Men de tyckte det blev för komplicerat att pussla ihop med mitt skolschema... fasiken.

Fick ytterligare ett annat jobberbjudande tidigare på dagen. Fick tacka nej till den då även den krockade. Jahopp. Jag fortsätter på som vanligt dårå. Intressant att erbjudanden dyker upp nu i efterhand så här, när jag slutat leta.

English: Got two job offers today, although I am not seaching anymore. But it didn't work with my schedule so I had to say no unfortunately. It would have given me more money than I already earn... damn it.

Mina klasskamrater

Åh... det finns så mycket planerat att göra och besöka men så måste jag vila istället.. Vila! Suck. Något tråkigare finns inte i en stad som Paris. Kanske därför som jag aldrig blir frisk. Men imorgon då minsann! Jag ska springa iväg till Hippy Market efter skolan och rota bland kläderna länge... Sedan är det jobb som gäller från 18.00-00.00. Max stackaren har prov imorgon. Varje vecka för hans del och varannan för min.


Liten minibil utanför skolan.

Nu ska jag sätta mig och repetera passé composé. Lite tråkigt just nu i skolan, det är mycket repetition för min del just nu. Känns sjukt segt. Speciellt när de andra eleverna i klassen är så långsamma haha... Snobb, jag vet. Men herregud, människorna kan ju inte uttala något what so ever! Jag har insett att vi skandinavier är väldigt bra på det här med att lära och härma det franska ljudet, mycket bättre än många andra nationaliteter. Kanske för att många av oss är trespråkiga. I min förra klass var vi från skandinavien de som hade bäst resultat på proven. Men det är rena frustrationsmomenten på de här lektionerna ibland. Jag vill bara slita i håret och skrika att nu räcker det! Nu får ni fasiken försöka uttala rätt! Jag är förundrad ibland hur läraren kan förstå vad dem säger. Hur klarar de sig i det franska samhället? Det är synd att intagningsprovet enbart baseras på det grammatiska språket och inte talet. Tror att vi är några där ute som nu får lida av detta. Förresten, vad hände med att räcka upp handen när man vill säga något?

Sedan hjälper det inte att många verkar så urbota tråkiga också, tyvärr måste jag säga. Jag förväntar mig inte att börja umgås med några i den klassen överhuvudtaget.

Jag brukar inte vara personlig i den här bloggen, men har varit så frustrerad senaste veckan. Har fått censurera en hel del svärord och irritationskänslor i det här inlägget för att försöka vara neutral, haha! Jag tror jag kommer få äta upp allt jag skrivit i slutet på terminen, tror ni inte?

English: Hate to be sick. Seems I spent more time being sick than doing something useful, here in Paris. So I have to rest which I don't like. But not tomorrow, then I am going to Hippy Market after school, look forward to it. Then I work 18.00-00.00, hope I feel better by then. Also I am a bit upset with my class. Barely no one can pronounce the French and sometimes I wonder how my teacher understands what they are answering. Also almost everything we do right now is a repetition for me... I long til we start doing something new. I only hope people stop shouting out the answers without having the word, what happened to waiting for your turn?

Wilda

Bloggaren Wilda har skrivit ett litet inlägg om mig i sin blogg, tack tack det var fina ord! Wilda bor i Thailand och skriver om sitt liv där som hon porträtterar med fina foton, kolla in!

English: Wilda is a blogger living in Thailand and she had written so nicely about me in one of her recent posts. Thank you Wilda! Her blog is in Swedish but visit it anyway to enjoy her beautiful pictures.

Saint Germain des Prés - Juliette Greco

Medan jag lyssnar på min franska spellista på Spotify inser jag att det finns en del fransk musik som handlar om mina kvarter här i Paris, Saint Germain des Près. Det tyder på hur betydelsefull platsen varit genom åren och att där varit många som spenderat sin tid där. Filosofer, författare, musiker, konstnärer, skådespelare... och Juliette Greco! En av favoriterna på den franska listan. Hon sjunger om Saint Germain med sin mörka mysiga stämma. I videon kan man skymta platser som Café de Flore, Les Deux Magots och Eglise Saint Germain. De två sistnämnda ligger längst ner på min gata. Där är de gamla kvinnorna som tigger, herrar som läser böcker och bolmar på sina cigaretter, turister som spatserar på boulevarden... allt är som vanligt i detta kvarter.

English: While listening to my Spotify list with French music I realise there are some songs about my neighbourhood, Saint Germain des Prés. One of my favourite French singers are Juliette Greco and she too sings about this place. Saint Germain seemed to have been an important place for many people during the years. And watching the movie, it seems that not much has changed.

Curieux Spaghetti Bar.

Ytterligare ett ställe som jag helt glömt berätta om är Le Curieux Spaghetti Bar ett stenkast från Centre Pompidou. Även den här hade jag blivit tipsad från lite olika håll, så nu när jag varit där kan jag tipsa vidare, för bra var det! Här kan du intaga spaghetti, nudlar, pasta, sallader och en och annan risrätt. Lite förvirrad meny där man gärna blandar östasiatisk med indisk med italiensk, spanskt, turkisk... Men det funkar konstigt nog ändå. Det som är suveränt med det här stället är deras buffé som kommer med till drinken/vinet. Varje dag mellan 17-20 har de happy hour med en buffé som inkluderar sallader, oliver och ost och pizza(!). Hur bra som helst. Den mysiga, moderna och intressanta inredningen bidrar ännu mer till en trivsam stämning.










Restaurangen/baren ligger precis i utkanten av Maraiskvartern, vilket innebär i det här fallet att alla som jobbar där är gay. (Marais är gay- och judekvarteren. Härlig mix va?) Så Max hade lite svårt att koncentrera sig med alla blickar som föll på honom och leenden som sökte ett leende tillbaka. Maten var god, inte spektakulär men god. Jag beställde en grönsakswok med kyckling och Max käkade nudlar med kokosmjölk, räkor, lax, ingefära och citron. Jag rekommenderar inte woken, alldeles för mycket selleri för min smak. Men nudlarna var saftigt goda! Curieux Spagbar ligger på 14 Rue Saint-Merri i 4arr. www.curieuxspag.com

English: Curieux Spaghetti Bar is situated in the Marais quartier and is a modern yet cozy and interesting restaurang/bar. They have a mixed cuisine that is inspired by Italian, Turkish, Asian, Spanish and many more kitchens. Strangely though, it works somehow. The best thing about this place are the happy hour everyday 17-20. During this period they offer a free buffet with salads, olives and cheese and pizza(!). The food is okay, no more or less. I recommened the noodles, but not the wok. Curieux Spagbar is on 14 Rue Saint-Merri in the 4arr. www.curieuxspag.com

24 februari 2010

L'as du Falafel

Jag får blogga lite i efterhand ibland för jag glömmer antingen av för stunden eller får inte tid (ork i det här fallet pga förkylningen) att lägga upp vissa inlägg som jag planerar för er. Så ja... då blir det som nu när jag får blogga om det här falafelhaket jag var på för två(?) veckor sedan med Solli. Men egentligen hade ni inte märkt skillnad så jag hade lika gärna kunnat strunta i att säga det... eeh. Fast jag klappar mig själv på axeln för att jag bloggar nästan varje dag trots allt!

Hur som haver. Jag drog med Solli på en vintage-guidning i Maraiskvarteren och till lunch hade vi planerat in L'as du Falafel. Det står om stället på diverse guider och det är alltid meterlånga köer dit, speciellt en skön sommardag. Mitt emot finns ett annat populärt falafelhak och de anställda brukar bråka om kunderna, lura/övertyga in folk från den andres kö in till sitt och flörta med tjejerna så att de väljer deras restaurang istället. Folk skriker och visslar och skrattar om vart annat. Alltid riktigt livat.

Men. Men. Jag var inte imponerad. Inte alls. Nästan bara irriterad. Så fort vi öppnat dörrarna och stigit in, slussas vi till våra platser och får varsin meny tryckt i handen av en servitör som envisas med att tala engelska till alla gästerna trots att de svarar på franska. Van vid turister? När vi sedan äter kommer han fram tre gånger för att fråga om falafeln smakar bra. Falafeln var okej, inget mer. Det är en falafel bara, låt oss vara. Så den tredje gången kände jag mest för att trycka upp den såsiga mackan i nyllet på honom så han förstod vinken och inte kom tillbaks. Men klart jag inte gjorde det. Åt upp snällt. Satte nästan falafeln i halsen en gång dock. Såg att servitörerna smakade av gästernas drickor när gästerna gått. Ehrm. Inget mig emot vad de gör men kanske kan göra de i köket? Eller är jag picky nu?


Så jag är tråkig och håller mig till Chez Hanna. Enkelt, gott och inte lika turistigt. (L'as du falafel sålde t-tröjor och kepsar med sitt logotyp). Båda haken ligger på Rue des Rosiers i Marais.

English: I tried the recommended L'as d Falafel and got really disappointed. The food was okay, nothing more. But I didn't like the atmosphere and the people working there, who were in our faces constantly. I will continue to go to Chez Hanna on the same street, even if I've been there so many times already. Both are on Rue des Rosiers in Marais.

Carla Bruni

Vår omtalade presidents fru är ju sedan två år tillbaka ingen mindre än sångerskan Carla Bruni. Det känns ibland som att parisarna inte alltid är överstolta över det här faktumet. Presidentfrun är från Italien men som barn flyttade hennes familj till Frankrike på grund av diverse problem. Sedan dess har hon bott här men det var inte förrän strax efter giftermålet som hon fick medborgarskap. Något som lett till heta diskussioner.

Hon får följa med på statsbesök med presidenten och bär då helst Dior, en dedikation till Frankrike men en nagel i ögat på italienarna. Aldrig är hon bra nog. Platta ballerinas får hon bära dessutom, för då blir hon inte längre än sin viktiga man.

Den franska populationen har sedan giftermålet haft en del mer att diskutera och jag kan tänka mig att hon är ett samtalsämne under många franska middagar. Som ämnet om att hon för inte så länge sedan fick veta att hennes biologiska far var någon annan än den hon alltid trott. Eller att hon är en lycksökerska eftersom hon varit tillsammans med celebriteter som Eric Clapton och Mick Jagger.

Men det som det säkerligen mest diskuteras när man talar om presidentfrun, är hennes bakgrund som modell där hon många gånger poserade utan en tråd på kroppen... Oh la la, quelle vie.

English: Carla Bruni is the wife of the French president, as you probably already know. Since they married it has been a lot of discussions about her dramatic life and it seems that the French aren't quite happy about her position. I mean, she has been dating Mick Jagger and Eric Clapton, didn't know about her biological father until recently, isn't really French, has been modeling nude and so on and so on, so she must be only a golddigger right?

Campagne anti-tabac


De här annonserna har tydligen dykt upp i Frankrike. En annons som enligt källan upprör fransmännen. Inga kommentarer på det. Har dessutom själv varken sett eller hört om annonserna här. Men om det är något jag kan intyga så är det de facto att åtminstone parisarna bolmar på som skorstenar. Dem älskar sina cigaretter och det är snarare ovanligt att man inte röker. Någon annan som bor/bott/varit här som håller med?

English: These are the ads from the latest anti-smoking campaign here in France. I have neither seen nor heard about them before, so no comments on that. But one things is true; the parisians love their cigarettes for sure. It's more common to smoke then not to smoke here it seems. Anyone who agrees?

Resto-U



I kön.

Resto-U igen. Vår älskade studentrestaurang som låter mig få i mig lite vitaminer och proteiner för runt 3€. C'est super! Ännu mer super att det ligger några gator bort. Någon sa igår att jag borde få pengar för all reklam jag gör för dem. Det finns inte en kotte i Paris som jag inte berättat det här för. Idag åt jag fisk med haricot verts och en sallad på rödbetor och morötter och till efterrätt bidde det en jordgubbsyoghurt. Hur nyttigt som helst. Varför finns det inte något sånt här i Sverige? En affärsidé you guys.

English: Our daily routine in Paris is to go to Resto-U. The 'Restaurant Universitaire'. We get vitamines and proteines everyday now, for only about 3€. For that amount today, I had fish and green beans, a salad of carrot and beetroot and finally as dessert a strawberry yoghurt. C'est super!

23 februari 2010

La Poste

Idag gick vi till La Poste. Jag har nu väntat i tre veckor på att få ett paket. Ett paket från min älskade mor som var ämnad som födelsedagspresent men som nu förvandlats till jakten på den försvunna skatten. Jag vet inte vad som gömmer sig i paketet men är säker på att det är en alldeles föträfflig skatt om jag känner min mor väl. Mammas presenter är alltid bäst så det är gnager lite extra minsann att jag fortfarande inte har det okända tinget i mitt ägandeskap. Om det är något som ger en vill-ha-känsla så är det just nu detta.

Utanför La Poste.

Men nej. Det fanns inget där. Jag får snällt vänta på avi i alla fall. Fortsätta vänta that is. Eller reklamera paketet sa dem. Quoi? Väntar ju på post från pojkvännens kära föräldrar också. Misstänker att det kommer bli en följetong på föregående jakt då även det skulle ha varit framme för ett tag sedan... To be continued.
(Ännu ett exempel på Frankrikes dödseffektiva administration förresten)

English: Went to La Poste today to ask about a package that I am waiting for. A present for my birthday from my beloved mom that was sent more than three weeks ago. I have no clue what it contains but my moms presents are always the best. Therefore it is really annoying to not have seen it yet. But the post said to wait... so I'll wait. And wait. Cause there is nothing else I can do. We have also been expecting a package from my boyfriends dear parents. That has too been a while now. I suspect that we will have the same problem with that one. To be continued.
(Another experience that shows how effective the French administration is by the way)

Nici and a drink


Trots förkylningen drog jag iväg igår kväll för att möta upp Nici. Vackra kloka Nici från Tyskland. Hade inte träffat henne på ett tag så det var urmysigt att bara sitta och tjöta strunt. Vi har en del gemensamt när det kommer till framtida yrkesval och intressen så vi satt mest och beklaga oss och pusha varandra om vilka vägar att gå och vilka val att göra. Vi har en del planer tillsammans för den kommande våren. Bland annat ska vi försöka klämma in en weekend i Berlin. Hon har skrytit så mycket om den staden att mina föväntningar är minst sagt höga. Jag vill bo i Berlin nu. Kanske efter Paris? Vad säger ni?

Caféet vi var på ligger på 16 Rue des Archives i Marais. Minns inte namnet... ska uppdatera när jag vet. 

English: Had a drink with the beautiful and smart Nici yesterday. Since we haven't met for a while it was great to just sit down for a drink/tea and talk and talk. We share the same interest considering our future so we talked a lot about what to do and how to get there. Also the upcoming spring was planned a bit. One thing is for sure, we have to go to Berlin for a weekend. Nici has been living there and she talks so good about it. Maybe I should move there? After Paris? What do you think?

Mjölksylt!

Till alla gottegrisar där ute. Håll i er. Jag har upptäckt världens godaste sötsak. Mjölksylt(!) med karamellsmak. Herrejösses. Var ska jag börja.Vi pratar ruskigt farliga saker här. Det är som karamellsås fast i samma konsistens som nutella typ. Så man kan ha den på smörgåsen. Eller så gör man som jag. Äter direkt ur burken. Nej tror jag ska ta mig en sked igen. Herrejösses igen.

Runt 2€ från Monoprixs Gourmetlinje.

English: If you are a sucker for sweet stuff as me then you have to try this milk jam. Oh my, don't even know where to start. It's like nutella but with a taste of caramell. Oh gosh. Buy it at Monoprix for about 2€.

Trés bien!


Igår när jag skulle sätta mig med skolböckerna och göra läxan var jag så himlans trött och krasslig och kunde inte tänka klart. Ville verkligen strunta i läxan. Men tänkte att det alltid är roligare att vara förbererdd på lektionen så jag öppnade upp boken i alla fall. Döm då av min förvåning när jag såg att jag redan gjort uppgifterna! Jag tycker ju det här med att plugga franska är så roligt så, därför gör jag gärna mer än jag behöver och ger mig själv läxor. Så det var väldigt lägligt att jag hade gjort just det här kapitlet inför en sådan dag som igår... Tack mig själv för en vecka sedan, tack tack!


Extra läxor ger utdelning! Haha... jag trodde aldrig det om mig själv men i förra veckan bad jag läraren om fler uppgifter. Didn't know I had that in me...

English: I have cought a cold and am so tired all the time. So yesterday I had a homework to do but was so ill that I couldn't function. Decided to do my homework anyway and imagine my suprise when I opened the book and saw that I already had been doing the exercices! I have never studied this well before. I guess that, when it's fun you want to learn more. 

Uniqlo

Jag har shoppat! Herrejösses, vilken känsla! När jag fick pengar för första gången efter två veckors slit på mina båda jobb så sprang jag dagen efter och köpte det här finfina paret byxor. Länge har jag letat efter ett par stentvättade jeans, men då det känns som att bara Cheap Monday gör sådana och jag inte passar i den snitten så har jag fått nöja mig och gå utan. Men så hade Veronica ett par med samma tvätt och var gång jag lånade dem kände jag mig så fin. Så när älskade och billiga favoritbutiken Uniqlo hade fått in en tillfällig kollektion så var jag inte sen med att grabba åt mig ett par.
Jag har vanligtvis storlek 27 (trodde jag) men dem såg så stora ut så jag tog med mig även ett par i storlek 26 in för att testa. Max insisterade på att jag även, in case, skulle testa storlek 25. Jag skrattade åt det men tog med mig ett par ifall om att han skulle få rätt. Tji fick jag då när jag testade den ena efter den andra och alla satt lösa. Max fick således hämta ett par i storlek 24 vilket kändes helt absurt. Det blev slutligen en storlek 24 som inte sitter dundertight men tillräckligt. Med det här menar jag inte att jag blivit tunn. Absolut inte faktiskt. Jag är som jag alltid varit. Men jag är förvånad över de små storlekarna. De japanska storlekarna på Uniqlo brukar vanligtvis vara som så att vi som européer får gå upp ett steg. Så om du är storlek 36 vanligtvis så passar en storlek 38 dig bättre på Uniqlo. Men här fick jag ju gå neråt? Är det meningen att jag ska må bättre av det? Eller vad är grejen? 

Så här såg byxorna ut på när jag invigde dem igår. Balkongfoto = bättre ljus enligt min käre pojkvän. Uniqlo finner du på 17 Rue Scribe i 9e arret. 

English: I went out shopping these jeans the first thing I did when I got my first salary from my two jobs. I have longed for this denim wash for a while now so I was thrilled when I found it at one of Uniqlos temporary collections. But I was a bit  surprised by the low size numbers. Me who normally is 26-27 bought a pair in size 24. It made me more confused than happy. Is a girl supposed to get happy by this? Uniqlo is situated on 17 Rue Scribe in the 9th arr.

21 februari 2010

Fleux

En av mina favoritbutiker i Paris är Fleux. Tänk er Designtorget fast större utbud, spexigare prylar och helt enkelt några gånger coolare. Jag har pratat om butiken förut, det är därifrån min vita kanin är köpt. Således även en doftolja och två tygkorgar som jag och Max fick av våra vänner när de varit på besök hos oss, tack igen!!!

Butiken är som godis för en som älskar ny, cool och annorlunda design. Som designingenjör är det här rena paradiset. Senaste månaden har butiken känts så tom på grund av mellandagsreorna som varit. Men nu har de fyllt på igen och se vilka fina saker de fått in!

Kudde med Macaroon-tryck i sann parisisk anda. På tal om det, jag måste nog ha mig en macaroon snart, det var alltför länge sedan nu.

Kolla in dessa brickor/tavlor i barockstil!

En av favoriterna var den här kudden. Så fin! Butiken ligger på 39 rue Sainte Croix de la Bretonnerie i 4e arrondissementet, det vill säga i Marais. Hemsida: www.fleux.com

English: Fleux is one of my favourite stores here in Paris. It is actually two boutiques in opposite each other on the same street. They sell new, cool and alternative interior design. It's like a better version of a museum, here you can buy all the cool things that you see and like! The stores are on 39 rue Sainte Croix de la Bretonnerie in the 4th arrondissement, Marais. Website: www.fleux.com.

Le pain suedois

Jag har inte riktigt insett tidigare att skorpor är så svenskt. Men oftast i affärerna här har de en hylla med 'le pain suedois' - svenskt bröd. En hylla med skorpor och knäckebröd från Wasa, that is. Lite roligt hur vissa nationella produkter blir populära utanför landets gränser. Visste ni till exempel att många fransmän på allvar tror att IKEA är franskt? Eller att Absolut Vodka är superpopulärt? Jag ska fråga någon fransmän någon dag var de tror att den vodkan kommer ifrån. Bli inte förvånade om de inte vet om att det är svenskt!


'From Swedein with love'

English: In the supermarkets here in Paris you can often find a shelf with 'le pain suedois', which means swedish bread. But it's not bread bread, it's krisprolls. It is interesting how national products become internationally popular, such as Absolut Vodka and IKEA. The last one which whom some French thinks is a French brand by the way...

Le Pain Quotidien

Jag var och testade bageriet/caféet Le Pain Quotidien här om dagen, efter att ha hört att den skulle vara bra från olika håll. Stället grundades från början av belgaren Alain Coumont som inte hittade det 'rätta' brödet för sin restaurang. Så han öppnade ett bageri där han satsade på att baka såsom hans mormor en gång bakat och med ekologiska ingredienser så långt det gick. Le Pain Quotidien betyder 'det dagliga brödet' men på grund av den stora populariteten började belgaren göra även sallader och soppor som man kunde äta med brödet. Stället blev snabbt populärt och expanderade till resten av Europa, Mellanöstern och även till andra sidan Atlanten. Och så även, bra nog, i min nuvarande hemstad då, Paris!

Jag och Max är båda två väldigt svaga för kombinationen ansjovis och kapris. Så tråkigt nog, för första gången, beställde jag och Max in samma sak. Till det drack vi vinbärsjuice och päronjuice, krassliga som vi båda var.

Man fick betala sin mat vid kassan i bageriet, konstigt nog.


Det fanns stora runda träbord där man kunde sitta och samtala med de andra gästerna medan man mumsade i sig maten.

Det gick även bra att köpa med sig ekologiska produkter hem. Gottiga marmelader till brödet till exempel.

Vi tyckte båda att våra mackor var goda och stämningen var varm och mysig. Så det var ett plus. Men det var jäkligt bittert att behöva sitta och tävla med de andra gästerna om kyparens uppmärksamhet konstant. En kypare som för övrigt glömde ge oss det vatten som vi bad om tre gånger... Dessutom var det irriterande att jag och Max fick flytta in oss ett steg för att ge plats åt andra gäster. Vi hade satt oss rätt under värmelamporna (vi satt utomhus) eftersom vi båda var sjuka och kalla och det inte fanns platser inomhus. Men så kom ett sällskap på fyra och de ville, så klart, sätta ihop två bord, varav ett av dem var vårat. Inget konstigt med det egentligen, men extra känsligt när man är lite svag i kroppen som vi var. Så för en trivsam upplevelse på ett i övrigt mysigt café/bageri så ska nog de populära tiderna som frukost, brunch och lunch undvikas. Då kan man nog slippa de där små frustrationsmomenten. Glöm inte heller att ni betalar i kassan där inne, så slipper ni vänta på en kypare i evighet för att sedan bli hänvisad någon annanstans och vänta igen.

Det finns fyra olika i Paris, vi var på den i 8e arrondissementet, 18 Place Marché Saint Honoré. Kika på hemsidan för mer information: http://www.lepainquotidien.com/

English: Le Pain Quotidien means 'the Daily Bread' and is founded by the belger Alain Coumont. It is a combined café and bakery that offers soup, salades, pastries and bread that are made with organic ingredients. We liked the place and the food. But if you want to avoid frustration, then visit the place when it is not crowded. It tends to be crowded often though since it is a popular place. There are four places in Paris and we were at the one on 18 Place Marché Saint Honoré. Visit the website for more information: http://www.lepainquotidien.com/.